SLU har i samverkan med SGU tagit fram texturkartor över mer än 90 % av Sveriges åkermark. Data från DSMS kan användas för applikationsutveckling inom jordbruket. Ett exempel är Markdata.se där du kan göra tilldelningsfiler för t ex varierad utsädesmängd och strukturkalk. En annan applikation som använder kartlager från DSMS är Markkartering.se, Hushållningssällskapets system för markkartering. Den senaste uppdateringen av DSMS gjordes 2025. Nedladdning av kartlagren kan ske från SGU här.

Vad är den digitala åkermarkskartan (DSMS)?

Den digitala åkermarkskartan är en allmänt tillgänglig digital kartprodukt som ger information om matjordens egenskaper. Det finns kartlager som visar ler- sand och silthalten, samt en kombination av dessa i form av en klassindelning enligt FAO/USDA texturtriangel. Det finns även ett kartlager som visar mullhalten. Kartorna har en geografisk upplösning på 20 m × 20 m och täcker i princip all åker- och betesmark enligt Jordbruksverkets blockkarta 2022 från Skåne till Hälsingland.

Hur noggrann är DSMS?

Den framtagna kartprodukten har ett fel som är olika stort i olika regioner och i olika skalor. I snitt är medelfelet för lerhalten ca 5 %, men det varierar i kartan, och i enskilda pixlar kan förstås skillnaden mellan kartans värde och ett matjordsprov vara både större eller mindre. Felen minskar om man aggregerar till en grövre upplösning. Det betyder att ett beräknat fältmedelvärde oftast är mer rätt än värdet i en enskild rastercell.

Hur har DSMS tagits fram?

Kartframställningen bygger framför allt på de flyggeofysiska mätningar som Sveriges geologiska undersökning (SGU) har genomfört sedan 1960-talet. Det är mätningarna av radioaktiva bakgrundsstrålning från marken som utnyttjas. Den naturligt förekommande isotopen Thorium-232 ger värdefull information, eftersom dess förekomst är starkt korrelerad till matjordens lerhalt. Även förekomsten av Kalium-40 samvarierar i viss grad med matjordens textur. Gammastrålningsdata interpoleras till ett yttäckande dataskikt och kombineras med andra geografiska dataset: en omklassificerad version av SGUs kvartärgeologiska kartor i skala 1:50 000, samt höjd över havet och landform i tre olika skalor. De sistnämnda beräknas från Lantmäteriets nya digitala höjdmodell Grid 2+. I den senaste uppdateringen användes även satellitbilder med så lite vegetation som möjligt, samt även SLUs markfuktighetskarta som hjälpvariabler. De yttäckande dataskikten vägs samman i en prediktionsmodell, en algoritm, som sedan används för att beräkna markegenskaper över hela ytan. För att ta fram beräkningsmodellen används ett stort antal jordprover som analyserats på laboratorium. Proverna har samlats in i två nationella jordprovtagningar, den första på uppdrag av Naturvårdsverket (ca 2000 jordprover) och den andra på uppdrag av Jordbruksverket (ca 12 500 jordprover).

Vad får DSMS användas till?

Läs mer om DSMS i SLUs Miljödatakatalog och på SGUs hemsida.

Du kan titta på olika kartlager via länkarna på denna sida.

Vem står bakom DSMS?

Den digitala åkermarkskartan är framtagen av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). SGU och Rymdstyrelsen finansierade det ursprungliga utvecklingsarbetet, medan Jordbruksverket och Lantmäteriet bidrog med data. Hushållningssällskapet deltog också i arbetet. Den senaste uppdateringen gjordes 2025 med stöd av SLU och Västra Götalandsregionen.

Verktyg och länkar

Markdata.se respektive Markkartering.se
Lerhaltskartan eller Mullhaltskartan (appar som passar i mobilen)

Lerhalt och texturklass (fungerar mindre bra i mobilen)
Lerhalt och mullhalt (fungerar mindre bra i mobilen)
DSMS i SLUs Miljödatakatalog
SGU: Nedladdning av data och mer info
Bestäm texturklassen genom att känna på jorden - hur gör man?

Dokument

Vetenskaplig artikel om DSMS i Geoderma (- använd för citering)

Digitala åkermarkskartan. POS Rapport 37, 2016.