Denna sida återkommer på flera ställen i materialet och kan innehålla exempel från olika djurslag.

Fysiologi och bedövningsteknik – mekanisk bedövning

Generellt kan sägas att det krävs träning och erfarenhet för mekanisk bedövning och det är ett hantverk som ställer stora krav på utövaren. En god regel är att vänta in ett bra tillfälle till skott och genast ta det då det kommer. Bultpistol, stötbössa och kulmask hålls oftast mot huvudet i rät vinkel om inte annat sägs i instruktionen, hagelgevär 5-25 cm från huvudet och kulgevär upp till 5 m ifrån (men i praktiken, på slakteri, normalt mindre än 1 m ifrån).

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22, beskriver placeringen av skottet bra.

7 kap. 7 § L22

Vid samtlig slakt eller avlivning där bultpistol eller ett annat skjutvapen används för att bedöva djur ska djuret skjutas så att hjärnan träffas och skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet.

Om en bultpistol används för att bedöva fjäderfän får djuret skjutas så att hjärnan skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet. …

Funktion

Effekten av mekanisk bedövning bör delas upp i två olika faser:

Slaget mot skallen.
Penetrationen av hjärnan.

Slaget mot skallen

Ett snabbt kraftigt slag mot skallen orsakar en acceleration av skallen. Förflyttningen av skallen är dock mycket kort. Hjärnan som i princip flyter löst upphängd i sitt hålrum kommer då att först krocka med det framfarande skallbenet, accelereras upp av skallen och därefter krocka mot den andra sidan av skallen som då har stannat.

Hjärnans rörelser vid slaget kan jämföras med en vattenfylld ballong som ligger lös i en låda som skakas om. Ballongen kommer att ligga still tills den krockar med lådan. Då kommer allt vatten i ballongen att okontrollerat skvalpa omkring i ballongen och slutligen fara iväg med lådan. När den väl fått upp farten och lådan vänder kommer ballongen att krocka igen med lådans andra sida. Vattnet i ballongen skvalpar återigen omkring innan den stannar. Dessa krockar skapar mycket stora tryckskillnader i hjärnvävnaden.

Hjärnans funktion bygger på skillnader mellan koncentrationer av olika ämnen i och utanför cellerna. Dessa påverkas mycket av trycket. Snabba tryckvariationer i olika delar av vävnaderna förstör nervcellernas kommunikation.

Lokala tryckförändringar i olika delar av hjärnan kan bli så stora att hjärnfunktionen upphör och djuret blir medvetslöst. Kraftiga tryckvågor skadar delar av hjärnan permanent men en stor del av effekten ger endast tidsbegränsad bedövning. Det kan närmast jämföras med en boxare som får en knock-out. Boxaren vaknar upp efter några sekunder eller minuter.

Förutom detta så skapar krockarna blödningar i och kring hjärnan. Dessa utövar ett bestående tryck på omgivande delar. Vid bra träff med rätt vapen och ammunition fås omfattande blödningar i de större artärerna i hjärnans undre delar. Därmed försvinner blodtrycket i hjärnans kärl och då stängs hjärncellerna omedelbart av och medvetslöshet inträder. Detta sker på bråkdelar av en sekund.

Det är stora skillnader mellan hur mycket olika djurslag tål innan de blir medvetslösa av ett slag mot huvudet. Djurslag som stångas är av naturen utrustade för att tåla detta.

Effekten av slaget beror på flera faktorer, kopplade till föremålets (bultens/kulans) egenskaper.

Föremålets vikt.

En liten vikt räcker inte till för att accelerera skallen.
En för stor vikt sliter på utrustningen och personalen.

Föremålets diameter.

En liten diameter fördelar kraften över en liten yta. Om denna yta är för liten i förhållande till skallens hållfasthet accelererar inte skallen utan det blir bara ett hål. Om diametern är för stor fås ej penetration och vapnet studsar tillbaka upp från skallen. Bedövningen av detta kan bli god men medvetandet återkommer relativt fort.

Hastigheten hos föremålet.

En för låg hastighet ger ej den energi som behövs för att accelerera skallen.
En för hög hastighet ger en så hög energi att föremålet går igenom skallen utan att denna accelereras nämnvärt.

Samtliga dessa faktorer måste anpassas till det djur som ska bedövas.

Penetration av hjärnan

Penetrationen sker medan hjärnan fortfarande skvalpar omkring av slaget mot huvudet. Den skapar nya tryckvågor i nya riktningar i hjärnan som ökar slagets verkan.

Penetrationen förstör också den hjärnvävnad som ligger i vägen för bulten eller kulan. Dessa delar av hjärnan blir permanent förstörda. Observera att ett föremål med liten diameter kan hamna mellan höger och vänster hjärnhalva utan att passera genom särskilt mycket hjärnvävnad och att en stor del hjärnvävnad kan skadas utan att djuret blir bedövat.

Rätt utfört ger dessa två faser en bestående medvetslöshet. Ett flertal undersökningar visar dock att ca 4 % av bedövningarna av nötkreatur inte blir korrekta. För större nötkreatur är siffran högre.

Ett kranie där man tydligt ser penetration, ett hål uppe på skallen, av hjärnan med bultpisto.

Penetration av hjärnan med bultpistol. Bild: Okänd

Detta medför att det vid all avlivning med bult eller kula alltid ska vara rutin att upprepa bedövningen vid minsta misstanke på att den inte är korrekt eller om djuret visar tecken på dålig bedövning. Följden blir att tiden från bedövning till stick inte är avgörande men att kontroll av djurens medvetande hela tiden ska ske och det ska finnas en beredskap för en upprepad bedövning. Man bör likväl sträva efter att hålla sticktiden kort.

Bedövningen ska upprepas vid minsta misstanke om att den inte blev korrekt!

Ofta känner en van person redan vid avfyrandet om skottet tar väl. Vid upprepning av bedövningen ska skottet sättas på ett nytt ställe. Görs inte detta, d.v.s. om man skjuter om genom samma hål, så går man miste om effekten av slaget mot skallen eftersom bulten/kulan då inte möter något motstånd. Dessutom finns en risk att man vid första skottet hamnat mellan höger och vänster hjärnhalva och därför inte har någon stor effekt av penetrationen. Då är det inte meningsfyllt att skjuta om på exakt samma ställe. Eftersom det redan finns ett ingångshål blir tryckförändringen i hjärnan dock inte lika stor vid omskjutning och en tillfredsställande bedövning är svårare att uppnå varför det är viktigt att eftersträva att ha så få misslyckade första skott som möjligt.

Tecken på bra bedövning

Djuret faller omedelbart samman och kan inte resa sig
Andningsrytmen blir onormal
Ögonen stirrar rakt fram
Måttliga blödningar i en eller båda näsborrarna kan förekomma.

Bedövningsteknik – nötkreatur

På nötkreatur, med undantag av tjurar och kalvar, ska vapnet placeras i rät vinkel mot skallbenet i den punkt där tänkta linjer från respektive öras överkant till motstående sidas öga korsar varandra. Hur vapnet ska placeras framgår av nedanstående skiss.

På tjurar ska vapnet placeras i rät vinkel mot skallbenet cirka en centimeter vid sidan om den ovan beskrivna punkten och på kalvar ska vapnet placeras i rät vinkel mot skallbenet något nedanför denna punkt.

Illustration på ett nötkreaturs huvud framifrån. Ett kryss markerar mitt på pannan var bedövning ska ske. Illustration av ett nötkreaturs huvud från sidan. En bultpistol markerar mitt på pannan var bedövning ska ske.

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av nötkreatur. Illustration: Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, 7 kap. 9 §, saknr L22.

Grön pil visar rätt placering.
Blå pil visar alternativ på skadat djur där normal placering inte går att genomföra.
Denna ger medvetslöshet som varar ca 20 sekunder och måste därför snarast kompletteras med ett nytt skott.
Röd pil är fel.

Olika skjutriktningar. Illustration: EFSA modifierad efter Lambooij och Spanjaard, 1981.

Vid bedövning med gevär får man kompensera för skottvinkeln så att kulan passerar hjärnan. För flack träff riskerar dock att studsa bort från huvudet och ska därför inte användas.

Bedövningsteknik – gris

På grisar som väger mer än 90 kg ska vapnet placeras mot skallbenet i medellinjen två till tre centimeter ovanför en tänkt linje som förbinder ögonens övre kant, i linje med halskotpelaren och i riktning mot svansfästet. Hur vapnet ska placeras framgår av nedanstående skiss.

På grisar som väger mindre än 90 kg ska vapnet placeras på motsvarande sätt i förhållande till djurets storlek, dvs. något närmare den tänkta linjen.

På galtar och äldre suggor ska vapnet placeras mot skallbenet vid sidan om den benkant som löper längs skallens medellinje, 3-4 centimeter ovanför en tänkt linje som förbinder ögonens övre kant.

Illustration på en gris huvud framifrån. Ett kryss markerar mitt på pannan var bedövning ska ske. Illustration av en gris huvud från sidan. En pil markerar mitt på pannan var bedövning ska ske.

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av gris. Illustration: Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, 7 kap. 13 §, saknr L22.

När bultpistol används, bör patroner med en laddning av minst 4 grains användas på grisar som väger mer än 90 kg, och minst 2,5 grains på grisar som väger mindre än 90 kg.

Bultpistol bör inte användas vid bedövning av grisar med avvikande skallform, t.ex. hängbuksvin. Dessa har ofta tjockt skallben och stora och annorlunda formade bihålor, som gör det svårt att träffa hjärnan på ett sådant sätt att tillräcklig bedövningseffekt uppnås.

Bedövningsteknik – får och get

På får utan horn ska vapnet placeras i rät vinkel mot skallens högsta punkt i mittlinjen på det sätt som framgår av nedanstående skiss. På får utan horn får kulvapnet även placeras i rät vinkel mot skallbenet något nedanför den punkt där tänkta linjer från respektive öra till motstående sidas öga korsar varandra. Detta gäller inte för bult.

På får och getter med horn ska vapnet placeras strax bakom benåsen mellan hornen i riktning mot käkvinkeln på det sätt som framgår av nedanstående skiss.

På getter utan horn får vapnet placeras på samma sätt som för får, eller som för getter med horn. Avblodning ska påbörjas inom 15 s vid detta skott.

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av får och getter:

Illustration av ett fårs huvud från sidan. En bultpistol markerar mitt på huvudet var bedövning ska ske.

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av får och getter utan horn. Illustration: Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, 7 kap. 10 §, saknr L22.

Illustration av ett gets huvud från sidan. En pil markerar på huvudet, bakom hornen var bedövning ska ske.

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av får och getter med horn. Illustration: Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, 7 kap.10 §, saknr L22.

Detta kan underlättas med hjälp av grindar eller en drivgång som minskar djurens rörlighet. Mindre djur kan fixeras mellan operatörens ben.

En person fixerar en får mellan sina ben. Personen lutar sig över fåret med en bultpistol i vänster hand.

Fixering av får vid bedövning med bultpistol. Bild: Okänd

Bedövningsteknik – häst

På hästdjur ska vapnet placeras i rät vinkel mot pannbenet på mittlinjen mitt emellan en tänkt linje mellan överkanten på ögonen och översta benkanten i skallen på det sätt som framgår av nedanstående skiss.

Illustration av en hästs huvud från sidan. En pil markerar mitt på pannan var bedövning ska ske.

Placering av vapnet vid mekanisk bedövning av häst. Illustration: Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, 7 kap. 14 §, saknr L22.

Den punkt som beskrivs i denna föreskrift återfinns ofta nära det främre pannluggsfästet, cirka 2 centimeter ovanför den punkt där tänkta linjer från respektive öra till motstående sidas öga korsar varandra.

Fysiologi och bedövningsteknik – elektrisk bedövning

Normal hjärnfunktion bygger på små (några mV) elektriska signaler som förflyttas mellan nervceller. De varar bara några millisekunder. Elbedövning ger en elektrisk spänning (100-300V) som kopplas över hjärnan i ca 4s.

Om elen är för svag eller tiden för kort vaknar djuret omedelbart efter att strömmen upphör, därför är det viktigt att ha kontroll på strömstyrka och tiden som strömmen är på.

Elbedövning ger en snabb bedövning men bedövningens effekt är lite svår att kontrollera. De tecken som är typiska vid elbedövning är:

Djuret faller samman i kramp med uppdragna bakben.
Regelbunden andningsrytm upphör. Det säkraste kontrolltecknet på bedövat djur.
Öppna ögon med utvidgade pupiller.

Bedövningen slår ut hjärnans funktioner momentant och sätter igång en reaktion som liknar ett kraftigt epileptiskt anfall, detta ger en medvetslöshet med en varaktighet på ca 25 sekunder för får och 40 sekunder för svin. Därefter vaknar djuret gradvis åter till medvetande.

Den maximala sticktiden blir (bedövningsvaraktighet minus tid från avblodning till medvetslöshet pga blodbrist):

25-5= 20 sekunder på får med bröststick.
25-15= 10 sekunder för får med avskärning av båda halsvener och artärer.
40-23= 17 sekunder för bröststick på gris.
40-105= Vaket djur! Gris vid avskärning av båda halsvener och artärer. D.v.s. bröststick är det enda gångbara för gris!
25-5= 20 sekunder på får med bröststick.

Dessa beräkningar ska ligga till grund för valet av utrustning och anpassning av bedövningsförfarande i företagets standardrutiner.

Enligt Ohms lag är Strömstyrkan = Spänningen / motståndet.

En uppställning av Ohms-lag dör I är lika med U genom R.

Strömstyrkan (Ampere) är bestämd i lagstiftningen och ska uppnås inom 1 sekund. Följande värden gäller vid växelström och elektroderna placerade på båda sidor om skallen.

Får och get	1,25 Ampere
Strutsfåglar och fåglar över 2,5 kg	0,5 Ampere
Fåglar under 2,5 kg	0,3 Ampere
Kaniner	0,3 Ampere

Strömstyrkans storlek bestäms av motståndet och spänningen.

Motståndet (Ohm) beror på djurets storlek ålder, ras, pälsmängd, och kontakten mellan elektroder och hud. Det är ett mått på hur lätt strömmen kan passera. Strömmen går alltid den lättaste vägen. Detta kan betyda att en hel del av strömmen går via huden förbi hjärnan om djuren är våta. Följden blir dålig bedövning. Detta måste operatören ha kontroll på och är en viktig orsak till att man måste ha noggrann kontroll på djuret efter bedövning.

På djur med tjock ull är det risk för att kontakten mellan tången och huvudet blir dålig av allt ull som kommer emellan. Det är därför viktigt att hålla tången ren. För att förbättra kontakten och därmed minska motståndet, kan man blöta tångens kontaktyta, dock inte hela huvudet. Det är givetvis bra ifall alltför ulliga får kan klippas runt huvudet innan de skickas till slakt.

Spänningen (Volt) måste ställs in så att strömstyrkan uppnår rätt värde (Ampere). Detta kan göras manuellt eller automatiskt av utrustningen.

Bedövningsteknik

En bra fålla för bedövning som är i nära anslutning till stickplatsen är nödvändig eftersom tiden till stick är kort. Djuren ska hållas så att man kommer åt att få ett bra grepp med tången. Detta kan underlättas med hjälp av grindar eller en drivgång som minskar djurens rörlighet. Mindre djur kan fixeras mellan operatörens ben.

Hos gris, får och get ska elektroderna placeras på båda sidor om skallen på en tänkt linje mellan respektive sidas öra och öga så att strömmen passerar genom hjärnan. Greppet ska hållas i ca 4 sekunder.

Noggrann kontroll av amperstyrka och tid måste hållas eftersom det försäkrar en god bedövning. Djuret ska omedelbart trilla omkull med uppdragna bakben.

Djuret ska skyndsamt stickas. Under tiden från bedövning till ca 15 sekunder efter
stick ska djurets andningsfrekvens övervakas. Regelbunden andningsrytm får inte återkomma. Om detta sker måste djuret omedelbart bedövas igen.

Ett får fixeras med hjälp en fålla av höga sidor.

Fixering av får inför elbedövning med tång. Bild: Sofia Eriksson, SLU.

Dessa skisser fanns med i en tidigare L22 (SJVFS 2007:77) och kan fortfarande användas som vägledning för placering av elektroderna vid elektrisk bedövning av får, getter och av grisar.

Illustration av en gris från sidan. En punkt mellan öron och ögon markerar var man ska placera elektrisk bedövning. Illustration av ett får från sidan. En punkt mellan öron och ögon markerar var man ska placera elektrisk bedövning.

Illustrationer: Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2007:77) om slakt och annan avlivning av djur, saknr L22.

Föreskriven strömstyrka ska uppnås inom en sekund efter det att strömkretsen har slutits och ska därefter upprätthållas genom djurets hjärna till dess att djuret är bedövat. Lämpliga åtgärder ska också vidtas för att säkerställa en god elektrisk kontakt, särskilt genom avlägsnande av ull eller genom att huden fuktas. Angående skador av elbedövning se modulen Konsekvenser.

Efter utförd elektrisk bedövning av grisar, får och getter eller strutsfåglar ska en kontroll göras av att djuret uppvisar följande tecken:

Djuret ska falla samman i kramp vilken först karaktäriseras av stelhet och sedan av muskelryckningar.
Djurets ögon ska vara öppna och pupillerna kraftigt utvidgade.
Normal andningsrytm ska inte kunna ses hos djuret.

Elbedövning i vattenbad

Elektroden i vattenbadet löper längs hela längden av utrustningen. Vattennivån i det strömförande vattenbadet regleras så att vatten inte tillåts svämma över vid ingången. Vattenbadet ska vara tillräckligt stort och djupt för den typ av fjäderfä som slaktas. Man förbättrar bedövningseffekten genom fuktning av byglar och ben samt saltning av vattnet.

Bedövningseffekten måste sitta i så pass länge att djuret dör till följd av avblodningen utan att ha återfått medvetandet. Vid bedövning av fjäderfä med el i vattenbad passerar strömmen även genom djurets hjärta, och beroende på vilken elektrisk frekvens som används kan detta i sig leda till hjärtstillestånd (gäller framför allt låga frekvenser, 50-100 Hz). Man bör dock inte generellt utgå från att el i vattenbad är dödande – tvärtom ska det enbart betraktas som en reversibel bedövningsmetod för att förhindra onödigt lidande. Man bör tänka på att den elektriska bedövningen ofta är tämligen kortvarig, vilket gör att fåglarna måste avblodas snabbt därefter. Normalt bör halsavskärningen ske inom 15-20 sekunder efter bedövning.

Fysiologi och bedövningsteknik – gasbedövning

Varje arbetsdag ska bedövningsanläggningen startas 1 timme före produktionsstarten. Notera att hanteringen är olika beroende på om systemet avslutas i samband med rast eller om produktionen avslutas för dagen och rengöring.

Efter att anläggningen är igångsatt och kontrollerad driver stallpersonalen grisarna till bedövningsanläggningen i mindre grupper och den person, som hanterar den mekaniska indrivningen till bedövning, delar upp djuren i mindre grupper innan de drivs in i bedövningsboxen. Antalet i varje grupp är naturligtvis anpassat till anläggningskapaciteten – se tabell över anläggningskapacitet tidigare i detta avsnitt.

Den person som jobbar med det mekaniska indrivningssystemet är ansvarig för att inga djur kommer i kläm. Om detta ändå sker måste systemet omedelbart stoppas och djuren frigöras. Det är viktigt, att storleken på djurgruppen är jämn och att djuren inte är uppjagade när de kommer till detta känsliga moment i hanteringen, eftersom det har betydelse för djurvälfärden, flödet av djur och arbetsmiljön.

Bedövningskvaliteten ska kontrolleras manuellt och på ett representativt urval av antalet slaktade djur. Kombinationen mellan bedövningstid och koncentration ska utredas för varje anläggning eftersom den är beroende av många faktorer som djurens storlek, avel och miljö. Om avvikelser upptäcks ska de omedelbart åtgärdas. Se avsnittet om bedövning.