Vatten är en livsnödvändig komponent för kroppens uppbyggnad, funktioner och ämnesomsättning. Reglering av kroppstemperaturen (värmeavgivning) och salt- och mineralbalansen sker med hjälp av vatten. Vatten behövs även för att bli av med kroppens avfallsprodukter via avföring och urin samt för tillväxt och mjölk- och äggproduktion.

Djuren får i sig vatten genom att dricka och via föda. När kroppens vattennivå sjunker sänds signaler till hjärnan om att djuret behöver fylla på med vatten, djuret blir törstigt. Om djuret inte snabbt får tillgång till vatten så drabbas det av uttorkning. Uttorkning leder i sin tur till illamående, nedsatt aptit, huvudvärk, yrsel, svaghet, koma och död. Djur som inte får vatten klarar sig i regel inte längre än en vecka. Driften att dricka hos ett törstigt djur är mycket stark. Ett djur som inte förmår släcka sin törst upplever stor oro och stress.

Djurens behov av vätska ökar snabbt vid fysisk aktivitet och höga yttertemperaturer. Vid hög produktion, framför allt av mjölk, går det åt mycket vatten som måste ersättas. Vissa sjukdomar, t.ex. diarré och feber, kan leda till uttorkning. Foder med högt salt-, protein- eller fiberinnehåll ökar också behovet av vätska.

Våra produktionsdjur ska hela tiden ges möjlighet att få i sig tillräcklig mängd dricksvatten av bra kvalitet. Trasiga dricksvattenanläggningar, oförmåga att använda vattennipplar och smutsigt dricksvatten som ratas gör det svårt att släcka törsten. Precis som vid utfodring så måste även hänsyn tas till djurens inbördes ordning, ålder och hälsotillstånd så att alla djur kommer åt vattnet.

FRÅGA
Törst – Hur känner du dig efter ett rejält träningspass eller under en varm dag om du inte får dricka?

>> Klicka här för feedback

FEEDBACK
Torr i munnen? Huvudvärk och illamående? Orkeslös och trött?

Hov och klövdjur

Tre nötkreatur dricker vatten vid en vätskeanordning i hagen

Vätskebehovet varierar bl.a. med ålder, hälsa, fysisk aktivitet, yttertemperatur, tillväxt, mjölkningsstatus och fodersammansättning. Bild: Annika Arnesson, SLU.

Vätskebehov
Djurslag	Vattenkonsumtion liter per dygn (ca)
Mjölkko	100 - 150
Nöt, vuxet	50
Nöt, ungdjur	20 - 50
Slaktsvin	4 - 20
Häst	15 - 40
Får	0 - 8

Bilagedel till Djurtransportutredningens betänkande SOU 2003:6. Vattenintag för olika djurslag, liter per dygn. Data i tabellen sammanställd från Jordbruksverket 1999. Vatten till husdjur samt Ekesbo I., 2003. Kännande varelser eller okänsliga varor?

På slakteriet ska djur som inte slaktas vid ankomst erbjudas fri tillgång på dricksvatten enligt rådets förordning (EG) nr 1099/2009, bilaga 3 punkt 1.6. Tänk även här på effekterna av transporten, d.v.s. att djuren har förbrukat vatten och inte kunnat dricka under tiden.

Bilaga III förordning (EG) nr 1099/2009

1.5 Icke avvanda djur, djur som lakterar, hondjur som har fött under transporten eller djur som levererats i behållare ska ges förtur till slakt före andra typer av djur. Om detta inte är möjligt ska åtgärder vidtas för att lindra djurens lidande, särskilt genom att
a) djur som lakterar, mjölkas med högst 12 timmars mellanrum,
b) se till att förhållandena är lämpliga för digivning och för det nyfödda djurets välbefinnande om ett hondjur har fött,
c) förse djuren med vatten om de har levererats i behållare.

1.6 Däggdjur, utom kaniner och harar, som inte omedelbart förs till slaktplatsen efter avlastningen ska hela tiden ha dricksvatten tillgängligt från lämplig utrustning.

Artikel 3 förordning (EG) nr 1099/2009.

Djur ska förskonas från all smärta, plåga eller lidande som kan undvikas vid tidpunkten för avlivning och därmed sammanhängande verksamhet.
Vid tillämpning av punkt 1 ska företagarna särskilt vidta nödvändiga åtgärder för att se till att djuren … e) inte hålls utan foder eller vatten under längre perioder, …

Bilaga II förordning (EG) nr 1099/2009

2.3 Vattenförsörjningssystemen i boxarna ska utformas, konstrueras och underhållas så att samtliga djur ständigt har fri tillgång till rent vatten utan att de löper risk att skadas eller att deras rörelseförmåga begränsas.

Kom ihåg!

Törst är ett mycket starkt, livsviktigt fysiologiskt behov. Utan tillgång till vatten blir ett djur snabbt uttorkat, vilket resulterar i oro, stress, illamående, kollaps och död.
På slakteriet ska uppstallade djur ges fri tillgång till vatten.

Fjäderfä

Fjäderfä dricker i en fjäderfäanläggning

Höns dricker ofta och i små mängder. Fri vattentillgång är viktig. Värphöns dricker 0.2-0.3 liter per dygn, medan slaktkycklingarnas vattenkonsumtion är ungefär dubbelt så hög som foderkonsumtionen. Bild: Anne Larsen, SLU.

Fjäderfä ska ha fri tillgång till dricksvatten om de inte slaktas vid ankomst till slakteriet. Eftersom det i praktiken inte är möjligt att ge fjäderfä vatten i transportbehållare så ska väntetiden innan slakt inte vara lång. Uppstallade fåglar som inte hålls i transportbehållare ska erbjudas fri tillgång till dricksvatten. Tänk på att djuren har förbrukat vatten och inte kunnat dricka under transporten.

Kom ihåg!

Törst är ett mycket starkt, livsviktigt fysiologiskt behov. Utan tillgång till vatten blir en fågel snabbt uttorkad, vilket resulterar i oro, stress, kollaps och död.
Väntetiden på slakteriet ska inte vara lång eftersom vattning i transportbehållare knappast är möjlig.
Fjäderfä som inte hålls i transportbehållare ska erbjudas fri tillgång på dricksvatten.

Hägnat vilt

Det är mycket viktigt att det hägnade viltet alltid har obegränsad tillgång till vatten. Det är känt att hjortar som lider av vätskebrist även får försämrad matsmältning, i form av sämre sönderdelning av cellulosa, vilket i sin tur kan leda till att djuren tappar vikt. Under vinterperioden, samt om öppet eller rinnande vatten saknas, krävs det ibland att djuren får tillgång till baljor eller uppvärmda vattenkoppar. Genom att använda flyttbara anordningar för vatten förhindras marken på dricksplatsen att bli upptrampad.

Dov- och kronhjort

En dovhjort äter av det gröna gräset

Hjortarna dricker inte så mycket under sommaren då födan innehåller mycket vätska. Bild: Anders Jarnemo.

Dov- och kronhjortar dricker inte så mycket under sommaren eftersom födan de äter innehåller mycket vätska. Under vintern kräver en dovhjort ungefär 1.5 liter vatten per dygn och en kronhjort 3 liter vatten per dygn.

Strutsfåglar

Strutsfåglar ska alltid ha tillgång till dricksvatten. Strutsar i det fria kan klara sig utan vatten en längre tid tack vare speciella körtlar som vid hög yttertemperatur frisätter en saltlösning vilken gör att strutsarna kan hålla vatten i kroppen. En studie där man tog bort allt vatten under tre dagar för en grupp friska strutsar visade att dessa kunde upprätthålla tillräcklig mängd vatten i kroppen, genom att kraftigt koncentrera utsöndringen av vätska via njurarna. Dock kan farmade strutsar drabbas av värmeslag och fri tillgång på vatten kan då vara livsnödvändigt. De dricker två till tre gånger viktsmängden konsumerat foder per dag. Fåglarnas dricksplatser ska utformas så de kan dricka lugnt och naturligt.

Pälsdjur

Mink

Minken vistas i sin hemmiljö fram till avlivning. Därmed utsätts inte minken för törst eftersom de i de flesta fall har fri tillgång till vatten genom automatiskt vattningssystem.

Fem minkburar med sex synliga minkar, framför burarna finns en gult rör som är det automatiska vattensystemet

Bilden visar det automatiska vattensystemet (det gula röret) som ger minkarna tillgång till rent och friskt vatten dygnet runt genom nipplar. Bild: SLU.

Saknas automatiskt vattningssystem ska minkarna vattnas enligt normal rutin så att de har fri tillgång till vatten. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:16) om uppfödning och hållande av pälsdjur, senast omtryckt genom 2020:23, saknr L103:

1 kap. 45 § L103

Djur ska ha fri tillgång till dricksvatten.

Kom ihåg!

Törst är ett mycket starkt, livsviktigt fysiologiskt behov.
Utan tillgång till vatten riskerar ett djur att bli uttorkat, vilket resulterar i oro, stress, kollaps och död.

Chinchilla

Chinchillorna vistas i sin hemmiljö fram till avlivning och har därmed god tillgång till vatten genom det automatiska vattensystemet. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:16) om uppfödning och hållande av pälsdjur, senast omtryckt genom 2020:23, saknr L103:

1 kap. 45 § L103

Djur ska ha fri tillgång till dricksvatten.

Kom ihåg!

Törst är ett mycket starkt, livsviktigt fysiologiskt behov.
Utan tillgång till vatten riskerar ett djur att bli uttorkat, vilket resulterar i oro, stress, kollaps och död.

Kanin

Kaniner kräver ständig tillgång på vatten och man brukar säga att en kanin som väger två kg dricker lika mycket som en hund som väger tio kg. Kaninen konsumerar dubbelt så mycket vatten som föda viktmässigt, och medelintaget av vatten är 120 ml/kg kroppsvikt och dag. Växande djur samt dräktiga och digivande honor kräver mer vatten. Intaget kan öka med högre yttertemperatur men vid mycket hög temperatur verkar kaninen inte öka sitt vätskeintag. Istället verkar det som om hög yttertemperatur hindrar kaninen att dricka. Vätskeintaget tenderar också att öka om kaninen får en diet med hög fiber- och proteinhalt. Detta för att extra vätska krävs för att blöta upp fodret samt för att ta hand om det urinämnes-överskott som bildas.

Två kaninburar på rad med sovplats, vatten och matstation ute i en trädgård

Kaniner kräver ständig tillgång på vatten, särskilt varma dagar. Här ses en till flera vattenflaskor per bur. Bild: Helena Forslund.

Fisk

För fiskar utgör tillgången på vatten inte en utmaning, men vattnets salthalt påverkar deras vätskeintag och deras strategi för att förhindra uttorkning. Regnbåge och fjällröding, de främsta arterna i svensk produktion, lever vanligtvis i sötvatten med en betydligt lägre salthalt än deras interna miljö. För att bibehålla en stabil salt- och vattenbalans dricker fiskar i sötvatten inte i samma utsträckning som fiskar i saltvatten.