När det är dags att slakta finns olika system som innebär olika stor grad av manuell hantering av djuren. Nedan visas några bildexempel på olika system, med efterföljande beskrivning av tillvägagångssätten.

Staplar med transportlådor. Transportlådor på rullband och en personal hänger upp fjäderfä i byglar.

Staplar med lådor av mindre typ förs fram mot slakthallen och placeras på rullband som för lådorna vidare till upphängningen. Där lyfts fåglarna ur och hängs upp inför elbedövning. Bilder: SLU.

Flera staplar med transportlådor som ska hanteras manuellt inför bedövning. Personal hanterar manuellt och flyttar fram transportlådor till bedövningen.

Vid slakt i mindre skala flyttas lådorna manuellt fram till bedövningsplatsen. Där lyfts fåglarna ur och bedövas individuellt. Vid bedövning med eltång lyfts och hålls fågeln såsom den tredje bilden visar. Vid bedövning med elbad hängs fågeln upp såsom i bild 4. Fotograf bild 1-2: SLU, bild 3-4: Viveca Sandström, SLU.

Moduler med flera lådenheter kan föras fram maskinellt varefter fåglarna ”tippas” ur, ner på ett rullband som för dem vidare, antingen till upphängning före bedövning (när djuren ska bedövas med el i vattenbad) eller direkt till gasbedövning, där fåglarna bedövas innan de senare hängs upp i byglar inför avblodningen (se följande två exempel).

Fjäderfä tippas mot ett rullband. Personal hänger upp fjäderfä i byglar. System inför bedövning med tippning och byglar med fjäderfä.

Exempel 1. Efter tippning förs fåglarna på rullband till upphängningsplatsen, där de hängs upp för hand inför elbedövning. Bilder: SLU.

Exempel 2. Efter tippning förs fåglarna på rullband genom gasbedövning med koldioxid. När de sedan hängs upp inför avblodning är de bedövade. Bilder: SLU.

System av gasbedövning med koldioxid där transportlådorna åker med i bedövningen.

Det finns även system där hela de separata lådorna i modulen skjuts ur automatiskt (istället för att djuren tippas ur). Hela lådor förs sedan in i gasen och djuren är bedövade när de hängs upp inför avblodning. Bilder: SLU.

Utvecklingen inom fjäderfäslakten har gått mot en automatisering av processen. Det har inneburit effektivisering och anses också vara generellt positivt ur djurvälfärdssynpunkt, eftersom den manuella hanteringen av fåglarna minskar. Manuell hantering medför risk att djur behandlas ovarsamt. Den ”mänskliga faktorn” ökar även risken för misstag (exempelvis på grund av trötthet eller bristande koncentration).

Samtidigt kan hävdas att människor, till skillnad från maskiner, har förmåga att upptäcka brister och snabbt ingripa om något går fel, vilket också är viktigt för att skydda djur från onödligt lidande. Även automatiska system behöver därför övervakas av kunnig personal. Vissa system innebär att fåglarna bedövas i sina lådor eller direkt efter tippning ner på rullband. Det innebär att de inte behöver hängas upp i fötterna medan de fortfarande är vid medvetande, vilket är en positiv utveckling för djurvälfärden.