Djurens förutsättningar att hantera situationen vid avlivning skiljer sig åt mellan unga och gamla individer. Det är rimligt att anta att äldre djur och de som har haft ett händelserikt liv har större möjlighet att klara av nya situationer. Med ålder kommer dock också vishet vilket kan göra dem tveksamma inför obekanta situationer. Detta beroende på om tidigare hantering upplevts negativt eller positivt av djuren. Studier där minkar regelbundet vägdes gjorde dem mindre rädda.

Pälsningen är en arbetsintensiv period som innebär att aktiviteten på farmen ökar. I många fall innebär det också att fler människor än vanligt rör sig på farmen. Denna förändring i miljön kan innebära en påfrestning för djuren som skiljer sig från individ till individ. Som nämnts tidigare kan djuren uppleva den ökade aktiviteten från berikande till skrämmande beroende på avel, vana och tidigare upplevelser.

Avlivningen utförs olika beroende på om det är enskilda individer som ska avlivas på grund av skada eller sjukdom eller om det gäller den planerade avlivningen vid pälsningen. Detta skapar olika förutsättningar för djuren att hantera dessa olika situationer. Sjuka eller skadade djur kan till exempel uppleva situationen mer skrämmande än friska djur. Det finns flera olika faktorer som påverkar hur minkar reagerar i samband med avlivning (se figur).

En tjock pil med olika faktorer som påverkar såsom avel och hantering fram till avlivningen.

Faktorer som påverkar pälsdjuren genom livet och fram till avlivning. Illustration: SLU.

Figuren ovan illustrerar de steg och faktorer som har påverkan på pälsdjuren genom livet och fram till avlivning. Ruta 4-5 är direkta påverkningar av hanteringen vid avlivningen. Ruta 1-3 innebär faktorer som påverkar individernas förutsättningar indirekt vid avlivningen. Genom att diskutera kring dessa faktorer i avsnittet som följer tydliggörs bilden av pälsdjurens situation, vilket kan leda till ökad förståelse som är positiv för djurvälfärden.

1) Avel
Riktad avel mot lugna och nyfikna djur ger positiva möjligheter för djuren att hantera stress och nya upplevelser. Detta har testats i selektionsförsök med mink där man fann goda resultat när det gäller möjligheten att selektera för mindre rädda djur. Det vanligast förekommande sättet att testa temperamentet hos mink är genom det så kallade ”pinntestet”. Det går till så att en pinne (tungspatel eller liknande) förs in genom burgallret på sidan av lyan. Minkens omedelbara reaktion bedöms som: nyfiken, rädd, aggressiv eller tveksam. Selektion genom avel finns reglerat i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:16) om uppfödning och hållande av pälsdjur, senast omtryckt genom 2020:23, saknr L103, se nedan.

1 kap. 10 § L103

I avelsarbete och vid selektion av avelsdjur ska särskild hänsyn tas till egenskaper som främjar, och kan leda till förbättring av, djurens hälsa och välfärd. Mycket rädda djur ska inte användas i avel.

2) Tidigare upplevelser
Tidigare negativa upplevelser av hantering eller människor kan göra djuren mer stressade av hantering vid avlivning. Till exempel om djuret varit skadat och då behövt någon behandling som djuret har upplevt negativt. Detsamma gäller tidigare positiva upplevelser vilka kan göra att djuren blir mindre stressade vid fortsatt hantering. Studier har också visat att minkar som regelbundet hanteras blir lugnare och mindre rädda vid hantering även om de i början upplevde hanteringen negativt. Djurens miljö har också betydelse för hur väl djuren klarar av stressade situationer. Djur som vistas i en lugn men stimulerande miljö hanterar stressade situationer bättre än djur i motsatta miljöer. Således kan en berikad burmiljö som ger sysselsättning vara positiv för djuren i samband med hantering.

3) Daglig hantering
Den dagliga hanteringen har betydelse för hur djuren upplever hanteringen vid avlivningen. Storleken på farmen och hur många människor som rör sig på farmen påverkar hur vana djuren är vid människor. En stor farm kan innebära att djuren blir vana vid mycket rörelse men kan också innebära att de utsätts för fler stressande faktorer. En liten farm kan innebära att de är vana vid lite rörelse på farmen. Men en liten farm kan också innebära färre störningar och mer tid för att gå runt bland djuren, vilket kan göra dem lugnare.

4) Omgivande individer
Omgivande individer kan stressa och skrämma andra individer. En rädd individ som vistas bland andra lugna individer kan skrämma upp dessa genom ljud, lukt och rörelser. Skriker individen av rädsla eller för att hota kan detta göra att andra individer blir på sin vakt. Det rädda djuret kan också utsöndra lukter vilket skrämmer inividerna bredvid. En rädd individ som gör en snabb förflyttning i buren kan skrämma de andra att också fly undan och till exempel gömma sig i lyan.

5) Hanteringen vid avlivning
Till slut har hanteringen vid avlivningen betydelse. Rörelser, lyftteknik och ljud påvekar hur djuret upplever avlivningen. Givetvis har själva utrustningen och hur denna hanteras också betydelse, vilket du läser om i avsnittet om avlivning. Snabba rörelser upplevs negativt av djuren liksom höga ljud. Långsamma rörelser och låga ljud upplevs positivt. Hur djuren lyfts, om de lyfts mjukt eller hårdhänt avgör om de upplever situationen som mer eller mindre positiv eller negativ. Trots ansträngningar att göra avlivningen så skonsam som möjligt, kan situationen ändå vara påfrestande för djuren.

FRÅGA
Vilka övergripande faktorer ligger till grund för hur djuren beter sig och upplever situationen fram till avlivning?

>> Klicka här för feedback

FEEDBACK

Nästan alla omständigheter påverkar djuret i någon mån! En övergripande bild av viktiga faktorer hittar du i figuren i början av avsnittet.
Genetiska förutsättningar, som typ och kön, medför grundförutsättningar för djurets beteende och upplevelser.
Uppfödningen med allt vad den innefattar i form av inhysning, produktion, utfodring, skötsel och hantering påverkar i allra högsta grad hur djuret utvecklas och beter sig.
Under pälsningen ökar aktiviteten på farmen vilket innebär nya situationer och påfrestningar för djuren.
Djuret påverkas också av ljud, lukter och rörelser från omgivande individer.
Slutligen påverkas djuren av hanteringen vid själva avlivningen.

Pälsdjuren vistas i sin hemmiljö fram till avlivning. Därmed sker ingen transport av djuren eller något miljöombyte. Det är också en mycket snabb process. Även om avlivning vid pälsning inte innebär någon förändring i samband med eller på grund av transport och miljöombyte för djuren kan ökad aktivitet på farmen påverka, vilket nämndes i den inledande texten. Därmed är det viktigt att ha detta i åtanke under tiden för pälsning.

Sätt att minska påverkan från den ökade aktiviteten kan vara:

Tänka på att röra sig lugnt
Hålla ljudnivån nere
Tänka på hur man förflyttar sig på farmen
Skilja på de individer som ska pälsas och på de som ska sparas för avel.

Händelser som att springa tillbaka till fikarummet för att man glömde något har kanske inte så stor betydelse i vanliga fall men detta kan innebära en ökad störning för djuren när aktiviteten är högre än normalt. Detsamma gäller att ropa efter någon eller att ha en högljudd konversation. Kanske kan detta vänta till senare eller att man helt enkelt går fram till personen man vill prata med. Finns det ställen där människor passerar ofta kan djuren i dessa burrader med fördel pälsas först. Gå hellre runt ett skugghus eller en burrad i stället för att passera igenom. Passerar många personer på samma ställe kan detta störa djuren. Genom att skilja på de individer som inte ska pälsas och de som ska pälsas undviks onödiga stressmoment för de individer som ska stanna kvar på farmen. Tänk på att de individer som ska sparas för avel kommer att påverkas under hela perioden när pälsning pågår. Därför kan dessa individer med fördel placeras i en egen del av farmen.

Avlivning av skadade och sjuka djur

Tänk på att ett skadat eller sjukt djur lättare kan bli stressat och att det har en nedsatt förmåga att hantera stress i och med sjukdomen eller skadan. Om möjligt är det bra om avlivningsutrustningen kan tas till det skadade eller sjuka djurets bur vilket minskar stressen av att förflyttas. Är detta inte möjligt ska djuret förflyttas i en transportbur eller fångstfälla till avlivningsutrustningen. Detta för att minska risken för lidande om djuret skulle rymma. Det kan också göra djuret lugnare att känna att den sitter på ett stabilt underlag samt att den på så sätt kommer längre ifrån farmaren vilket kan göra den lugnare om den inte är van vid hantering. Om djuret hålls i en bur med andra individer som riskerar att orsaka djuret skada eller lidande, är det viktigt att flytta djuret så snart som möjligt och därefter avliva det omedelbart. Använd med fördel en ren handske vid hanteringen av skadade eller sjuka djur då lukt kan finnas från tidigare hanterade djur vilket kan orsaka rädsla hos djuren. Med tanke på att lukt från tidigare hanterade individer kan skrämma det sjuka eller skadade djuret är det en fördel att fånga djuret med en fångsfälla som djuret kan transporteras i. Detta förutsätter dock att djuret är i sådant skick att det med lätthet kan fångas med fällan. Är djuret så sjukt eller skadat att fångst med fälla riskerar att orsaka djuret stress eller lidande ska handske användas för att fånga djuret.

Avlivning vid pälsning

Vid pälsning avlivas oftast samtliga djur i ett skugghus eller en rad av burar, då endast ett mindre antal individer sparas för avel. Djuren avlivas flera åt gången efter varandra. Detta kan göra att de påverkar varandra genom skrik och att de springer runt i buren. Dofter som ett skrämt djur utsöndrar kan också påverka djur i närheten. Då flera djur avlivas efter varandra påverkas de av lukter, skrik och rörelser från varandra. Byte av handske som är viktigt vid avlivning av sjuka och skadade djur har i detta fall mindre betydelse.

En person står framför en avlivningslåda för mink.

Avlivningslåda för mink, som används vid pälsning. Bild: SLU.

Minkar av färgtypen Hedlund vit är döva och hör inte andra minkar som skriker eller den ökade ljudnivån orsakad av rörelser. Dock kan det vara så att deras andra sinnen, som känsel och lukt, skärps. Detta kan göra att de påverkas i lika stor grad som minkar av de andra färgtyperna av hanteringen vid pälsning.