I Sverige sker inga transporter av hägnat vilt till slakteri. Slakt sker inne i hägnen, och sker då på samma sätt som vid avlivning av vilt utanför hägn. Därefter transporteras kroppar och organ till en godkänd vilthanteringsanläggning. Inte sällan är vilthanteringsanläggningen belägen på samma fastighet som hägnet. I andra delar av världen sker dock transporter av levande hägnat vilt till slakterier.

Det händer att hjortkalvar, mufflonlamm eller vildsvinskultingar handmatas av människor från födseln. Ofta är orsaken att moderdjuret övergett avkomman, eller avlidit. Handmatad avkomma blir ofta tam, men beteendet förändras i princip alltid vid könsmognad och kan då innebära stor fara för människor. Handtama hindar kan bli aggressiva mot främlingar och då särskilt mot barn. En handtam hjort kan bli livsfarlig i brunsttider.

I Sverige är det främst vid märkning, provtagning, vägning, och lastning som djur hanteras. Det finns även regelverk som tillåter att djuren infångas, transporteras, bedövas och slaktas på slakteri. Dock måste man komma ihåg att hägnat vilt i princip kan likställas med vilda djur och aldrig eller mycket sällan har hanterats av människor. Således innebär all form av hantering att djuren blir stressade.