Bultning och elbedövning är enbart bedövningsmetoder, strutsarna avlivas genom avblodning. Sticktiden, alltså tiden från det att djuret har bedövats till dess att avblodningen påbörjats, ska alltid vara så kort som möjligt eftersom det minskar risken för att djuret ska hinna återfå medvetandet och därmed utsättas för onödigt lidande.

Avblodningen ska utföras på ett sätt som åstadkommer snabb, ymnig och fullständig avblodning. Under alla omständigheter ska avblodningen utföras innan djuret återfår medvetandet. Avblodning ska utföras genom att man öppnar båda halspulsådrorna eller genom bröststick, vilket uppges ge en snabbare avblodning.

Ur slakterisynpunkt är den väsentligaste skillnaden mellan ett djupt bedövat djur och ett dött djur att på det bedövade djuret slår hjärtat fortfarande. Genom att öppna större artärer (blodkärl som går från hjärtat) rinner blodet snabbt ur kroppen och djuret förblir medvetslöst på grund av blodförlusten för att därefter dö. Det kan ta upp till ett par minuter efter det att djuret stuckits för avblodning innan hjärtat stannar och djuret dör. När hjärtat står still är djuret dött. Avblodning genom öppnande av nämnda blodkärl fungerar även när hjärtat har stannat på nyligen dödade, hängande djur genom att djurets tyngd komprimerar blodkärlen så att blodet ”kramas” ur djurkroppen samtidigt som gravitationen verkar i samma riktning.

En död struts huvud som avblodats med halsstick. Personal avblodar en struts som hänger uppochner.

Strutsen avlivas genom halsstick (som på detta foto) alt. bröststick och avblodning. Bilder: Gunilla Gålne, SLV.

Döden har inträtt när:

Hjärtat har stannat och djuret inte har någon puls
Djuret är totalt avslappat
Andningen har upphört

Inga åtgärder får företas med djuret efter avblodning förrän djuret är kontrollerat dött. Därför ska varje djur kontrolleras.

Om samma person ansvarar för bedövning, fixering, upphissning och avblodning av djuren ska denna person utföra dessa uppgifter i följd på ett och samma djur innan något av dem utförs på nästa djur.

Avlivning ska ske genom avblodning omedelbart efter kontrollerad bedövning. Utrustning för stick och annan avblodning ska finnas lätt tillgängligt. Svagt blodflöde ska omedelbart leda till nytt stick. Kontroll av att djuret är dött ska ske innan nästa steg i slaktprocessen tar vid. En ineffektiv eller felaktig avlivning kan innebära ett oerhört och onödigt lidande, och vidare hantering av slaktkroppen är fullständigt oacceptabel om inte djuret är dött.

Den som ska bedöva och avliva djur ska vara väl förtrogen med den bedövningsmetod och avlivningsmetod som används.