Besiktning före och efter slakt

Denna sida återkommer på flera ställen i materialet och kan innehålla exempel från olika djurslag.

För att få slakta djur vid ett slakteri krävs att en officiell veterinär (OV) är knuten till verksamheten. Veterinären är anställd av Livsmedelsverket. Det är slakteriföretaget som ansvarar för att följa den lagstiftning som det berörs av.

Veterinärens ansvar ligger i att kontrollera att företaget följer gällande bestämmelser kring livsmedelssäkerhet, djurskydd och smittskydd. Ofta finns starka samband mellan dessa tre områden. I veterinärens uppgifter ingår även att besiktiga djur före och efter slakt.

Till sin hjälp kan veterinären ha officiella assistenter, också de anställda av Livsmedelsverket. Assistenternas huvudsakliga uppgift är att utföra besiktning efter slakt. De kan även bistå veterinären vid andra inspektioner, framför allt de som är relaterade till livsmedelssäkerhet och hygien.

Till sin hjälp kan veterinären ha företagsanställda biträden. Bilder: SLU.

Besiktning före och efter slakt

Besiktning före slakt sker ofta i samband med avlastning. Det finns fördelar med att besiktiga djur i rörelse eftersom man då lättare kan upptäcka t.ex. hältor. Veterinären behöver tänka på sin placering för att inte störa djur under drivning, samtidigt som god överblick krävs för att bedöma dem. God belysning och välanpassade utrymmen är viktiga för att underlätta veterinärens arbete. Vid besiktningen före slakt bedömer veterinären djurs allmänna tillstånd samt eventuella skador och tecken på sjukdom.

Vid besiktning efter slakt bedöms om kroppen är tjänlig, ur livsmedelssynpunkt. Skador och andra tecken på ohälsa kontrolleras och det bedöms även, om möjligt, när eventuella skador uppstod. Sådan information kan vara viktig för djurvälfärden på slakteriet, eftersom den kan påvisa problem som rör miljön eller hanteringen på anläggningen. Det kan indikera var problemområden finns och underlätta arbetet med reducering av slaktskador, vilket indirekt förbättrar djurvälfärden. 

Djurskyddsrelaterade problem kan alltså uppmärksammas både vid besiktning före och efter slakt. Det kan röra sig om skador eller tecken på sjukdom som kan härledas till förhållanden under uppfödningen (t.ex. magra djur, dålig fothälsa och gödselpansar) eller som tyder på att något inträffat under transport eller på slakteriet (t.ex. benbrott eller färska sår/blödningar).

Om veterinären uppmärksammar djurskyddsrelaterade problem som kan härledas till uppfödningen, ska det anmälas till berörd kontrollmyndighet (länsstyrelsen i det län djuret hållits), som ansvarar för att utreda ärendet vidare.

Exempel fjäderfä: Djurskyddsproblem som kan härledas till uppfödningen. Fågel med dålig fothälsa orsakad av dålig/blöt ströbädd (bild 1), fågel med infekterat bröstben orsakad av tryckskador mot dålig ströbädd (bild 2). Fotograf: Anonym

Exempel hov- och klövdjur: Djurskyddsproblem som kan härledas till uppfödningen. Kon har gödselpansar, slaktgrisen är svansbiten och suggan har för långa klövar. Fotograf: Anne Larsen, SLU.

Veterinären har ett delat ansvar med länsstyrelsen vad gäller kontroll av djurtransporter, som innebär att ett bestämt antal kontroller ska utföras årligen, där OV tittat på vissa specifika kontrollpunkter (som rör fordonets skick, djurens skick vid ankomst samt beläggningsgrad). Avvikelser som upptäcks i samband med sådan kontroll ska anmälas till länsstyrelsen för utredning och vidtagande av åtgärder. Om djur är i dåligt skick vid ankomst kan det även tyda på problem som rör uppfödningen, vilket ska framgå av veterinärens anmälan till myndigheten.

Om djurvälfärdsproblem som kan härröras till slakteriet uppmärksammas är veterinären skyldig att ta upp dessa med slakteriföretaget samt följa upp att problemet rättas till. Om så inte görs ska OV anmäla till länsstyrelsen. Sådana problem och brister som inte rättas till eller som återkommer trots att det finns en medvetenhet kring dem (det kan exempelvis gälla hård drivning till följd av konstruktionsfel i stallet) ska också anmälas till länsstyrelsen. Vid allvarliga händelser, även enstaka sådana, är veterinären skyldig att meddela länsstyrelsen och händelsen ska eventuellt också åtalsanmälas.

Veterinären är skyldig att ingripa för att skydda djur från onödigt lidande. Det kan t.ex. bli aktuellt om det upptäcks att djur blir otillräckligt bedövade och veterinären har då befogenhet att avbryta slakten. Likaså ska veterinären besluta om avlivning av akut skadade/sjuka om företaget inte på eget initiativ avlivar sådana djur.