Denna sida återkommer på flera ställen i materialet och kan innehålla exempel från olika djurslag.

Följande är utdrag ur svensk lagstiftning¹:

7 kap. 5 § L22
Skjutvapnets typ, laddning och ammunition ska anpassas till djurarten och djurets storlek.

¹Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.

För att bulten ska kunna tränga igenom skallen och in i hjärnan på ett effektivt sätt och för att slaget ska orsaka en massiv blödning i artärerna behöver bultens rörelseenergi vara tillräcklig. Man brukar tala om vapnets energiöverföring (som mäts i Joule) till djurets huvud, som är beroende av bultens massa, diameter, längd och hastighet. Hastigheten beror i sig av kraften hos den laddning som avfyras samt hur stort motstånd djurets skalle och mjukdelar utgör.

Klassiska bultpistoler är vanligen .22- eller .25-kalibriga och bultens diameter och längd varierar mellan 12-14 mm respektive 70-121 mm. Referensvärdet för bulthastigheten ligger vanligen på ca 60 m/sek (vid avfyrande i endast luftmotstånd), med en rörelseenergi på omkring 400-420 Joule.

Bultpistol liggandes på ett orange underlag. Svart pistolformat bultpistol.

Cylindrisk krutdriven bultpistol av typen Cash Magnum, med avtryckare (vänster) och pistolsutformat krutladdat bultvapen av typen Cash Special, med avtryckare (höger). Bild: SLU.

Guldfärgade patroner.

Ammunition. Bild: SLU.

Hos klassiska bultpistoler försätts bulten i rörelse med hjälp av krutdrivna så kallade ”slaktpatroner”, som alltså saknar kula. Patronernas styrka indikeras vanligen av färgkodning. Det är viktigt att känna till att färgkodningen av slaktpatroner inte är universell utan kan skilja beroende på vapenmodell och tillverkare. Det kan alltså inte antas att samma färgkod gäller för olika vapen! Färgerna indikerar patronstyrkan och därmed lämpligheten för användning på särskilda djurslag, (t.ex. gris/får/nötkreatur) och/eller djurkategorier (kalv/ko/tjur etc.).

Kom ihåg!

Patronernas styrka indikeras vanligen genom färgkodning.
Färgkoden kan skilja mellan vapenmodeller och tillverkare!
För val av lämplig patronstyrka krävs att den som bedövar har kunskap om den specifika färgkod som gäller för de vapen (samt reservvapen) som används.

Skålar med röda och gröna patroner. Framför ligger en kulmask, slagkloss, stålpinne samt över- och underdel.

I bilden ovan syns röda (till vänster) och gröna (till höger) patroner, som indikerar en viss kaliber. Färgkoden är ofta specifik för en given vapenmodell. Bild: SLU.

Hos pneumatiska bultpistoler utnyttjas lyfttryck för att försätta bulten i rörelse, istället för att använda patroner. En stor fördel hos pneumatiska vapen är att det inställda lufttrycket är detsamma och för att säkerställa god bedövning av samtliga djur är laddningen anpassad för bedövning av de som är stora/kraftiga. Vid användning av klassisk bultpistol måste patron väljas utifrån en bedömning av djurkategori, vikt, ålder etc.

För kraftig laddning i förhållande till det motstånd som djurets huvud utgör sliter på vapnet, vilket är anledningen till att man väljer patron efter hur stort/kraftigt djuret är. En generell tumregel är dock att vid osäkerhet välja en kraftigare patron för att inte riskera att djuret blir otillräckligt bedövat.

Kom ihåg!

För kraftig laddning i förhållande till djuret som ska bedövas innebär slitage på vapnet, vilket kan leda till driftsfel.
Det viktigaste är dock att djuret blir tillräckligt bedövat – välj därför vid osäkerhet kraftigare laddning.

Användning av pneumatisk bultpistol. Exempel på situation där en pneumatisk pistol inte fungerar trots att den trycks av. Det kan skrämma djuret och orsaka smärta från slaget mot huvudet, vilket kan försvåra nästföljande skott. Sådana incidenter kan undvikas genom driftskontroll inför varje användningspass, daglig skötsel och kontinuerligt underhåll. Filmen är inspelad i utlandet. Film: Bo Algers, SLU.

Skottets placering och riktning

En grundförutsättning för korrekt placering av skottet är kännedom om olika djurslags anatomiska skillnader i förhållande till hjärnans läge i skallen. Även djurets ålder, kön och huvudform kan ha betydelse för var skottet ska placeras.

Bultens riktning mot skallbenet är också viktigt för att generera så mycket kraft som möjligt i skottet. Bulten ska avfyras i rät vinkel mot skallbenet, för att undvika att bulten slinter och/eller tränger snett genom pannbenet, vilket minskar slagkraften mot hjärnan och ökar risken för att man inte får avsedd effekt.

Skötsel och underhåll av vapen samt ammunition

Daglig översyn och skötsel samt regelbundet underhåll är avgörande för vapnets funktion. Effekten kan påverkas negativt av bland annat smutspålagringar och krutrester. Packningar inuti vapnet är viktiga för regleringen av bultens penetrationsdjup och återgång till ursprungsläget. Dåliga packningar kan t.ex. orsaka att bulten inte dras tillbaka utan fastnar i djurets skalle. Korrekt förvaring av ammunition har också stor inverkan på bedövningseffekten; fuktiga patroner leder till kvalitetsförsämring. Skötsel och underhåll av vapen och annan bedövningsutrustning tas upp närmare under Vapenanvändning.