Denna sida återkommer på flera ställen i materialet och kan innehålla exempel från olika djurslag.

Resistansen dvs. det ”motstånd” som ett material erbjuder mot flödet av elektrisk ström i kretsen blir högre om elektroderna är dåligt rengjorda. Daglig skötsel och regelbundet underhåll är nödvändig för att säkerställa god funktion. Vid bedövning av fler djur i följd kan elektroderna behöva rengöras efterhand som de smutsas ner av ull, hudrester etc.

Följande är utdrag ur svensk lagstiftning:


7 kap. 21 § L22 Elektroder ska vara väl underhållna och rena.

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.

Rengöring av elektroder med stålborste på en eltång för fjäderfä.

Bild 1: Rengöring av elektroder med stålborste.
Bild 2: Rökutveckling kan tyda på att elektroderna behöver rengöras. Hög värmeutveckling tyder på högt motstånd i kretsen och leder till pålagring av päls/hud/smuts samt sot på elektroderna. Bilder: SLU.

Dålig renhållning av elektroder kan ge upphov till en värmeutveckling som kan bränna päls/hud och ge sot på elektroderna. Det vittnar alltså om för högt motstånd i kretsen och kan undvikas genom kontinuerlig rengöring av elektroderna.

Följande är utdrag ur svensk lagstiftning:

7 kap. 23 § L22
… Lämpliga åtgärder ska också vidtas för att säkerställa en god elektrisk kontakt, särskilt genom avlägsnande av ull eller genom att huden fuktas.

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.

Det är viktigt för bedövningseffekten att åstadkomma god elektrisk kontakt. Dålig kontakt kan ge djur elchocker som inte bedövar! Ull och annan behåring minskar kontakten mellan elektroderna och djurets hud, dit strömmen ska ledas. För att minska det elektriska motståndet och få god kontakt bör ullen på får klippas bort där elektroderna ska placeras. Dylik klippning förekommer på småskaliga slakterier. Ett sådant arbetsmoment anses dock i de flesta fall vara alltför tidsödande på större anläggningar. Den elektriska kontakten bör dock ökas genom att fukta området, vilket också gäller för grisar och fåglar. Alternativt kan själva tången blötläggas innan den appliceras. På fjäderfän som bedövas i vattenbad bör även området där benen ligger an mot bygeln fuktas, för att minska det elektriska motståndet.

Fuktning vid el-bedövning av gris på småskaligt slakteri. Film: Anne Algers, SLU.

Elektrodutrustning som sprayar vatten på området där elektriciteten på fåret ska gå igenom.

Fuktning vid storskalig fårslakt. I länder där man slaktar stora mängder får med el finns särskilda metoder för att fukta huden och förbättra den elektriska kontakten. Bilden visar exempel på elektrodutrustning som sprayar vatten på området innan kretsen sluts. Bild: Ingrid Mossberg.

Tångens elektroder är ofta tandade för att ge ett bra och säkert grepp som inte djuret slinker ur. Tänderna tränger genom ull/fjädrar och ger direkt hudkontakt. Kraften i appliceringen av elektroderna har betydelse för den elektriska kontakten, som ökar när tången pressas mot huden.

Kom ihåg!

För att öka den elektriska kontakten bör elektroderna, eller området där de ska placeras, fuktas med vatten.
Elektroderna måste rengöras kontinuerligt eftersom pålagring av hudrester, päls, ull etc. höjer motståndet i kretsen betydligt.

I Sverige används vanligen 50 Hz växelström vid individuell elbedövning. Vid sådan bedövning ska minst följande strömstyrka uppnås enligt lagstiftningen:

Djurslag	Strömstyrka (Ampere)	Lagstiftning
Gris	1,3	Förordning (EG) 1099/2009 Bilaga I
Får och get	1,25	7 kap. 23 § L22
Strutsfåglar samt fjäderfä över 2,5 kg	0,5	7 kap. 23 § L22
Övriga fjäderfä	0,3	7 kap. 23 § L22
Kanin	0,3	7 kap. 23 § L22

Minsta strömstyrka vid individuell elbedövning över huvudet.

Den angivna strömstyrkan ska uppnås inom en sekund efter det att strömkretsen har slutits och ska upprätthållas genom djurets hjärna till dess att djuret är bedövat. Bedövningen sker, vid korrekt tångplacering och god kontakt, ögonblickligen när strömmen slås på, men i praktiken tillämpas vanligen en tångtid på ca 5 sekunder, för att säkerställa att bedövningen blivit ordentligt genomförd. Längre tångtid bör undvikas eftersom det innebär kortare sticktid då uppvakningen sker fortare.

Följande är utdrag ur svensk lagstiftning:

7 kap. 24 § L22

Vid elektrisk bedövning av slaktkyckling och värphöns då huvudet passerar genom ett vattenbad ska strömstyrkan, vid användning av 50-200 Hz växelström, för varje djur uppgå till 0,12 Ampere.

Föreskriven strömstyrka ska upprätthållas till dess att djuret är bedövat.

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.

När man arbetar med elbedövning är det viktigt att ha i åtanke att lågfrekvent växelström (som även används som hushållsel) har stor påverkan på hjärtfunktionen, om strömmen skulle ledas genom hjärtat. Elbedövningsutrustningen ska hanteras med stor försiktighet och de som bedövar/fixerar djur bör av säkerhetsskäl bära skor med gummisula.

Följande är utdrag ur svensk lagstiftning:

7 kap. 20 § L22
Bedövningsutrustningen ska vid individuell bedövning vara försedd med en teknik som garanterar att föreskriven strömstyrka uppnås och en signal som för operatören tydligt anger att strömkretsen är sluten.

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.

Bedövningsutrustningen ska tydligt visa att strömkretsen är sluten (indikeras ofta av en lampa) för att operatören ska reagera om något inte fungerar som det ska. Att kretsen inte sluts kan exempelvis bero på glapp i apparaturen eller dålig elektrisk kontakt. Om motståndet är så stort att den förinställda strömstyrkan inte kan uppnås ska utrustningen inte ge ström (i de flesta fall skickar apparaten en svag ”förström”, som djuret inte känner, för att registrera motståndet innan strömmen tillåts fullt flöde). För stort motstånd kan vara orsakat av tekniska fel, felplacering av eller smutspålagringar på elektroderna, eller alltför tjock päls/ull.

En mycket viktig aspekt vid elbedövning, som har stor betydelse för djurvälfärden, är att rätt strömstyrka uppnås. Det är avgörande för om och hur väl djuret bedövas samt även hur långvarig effekten är. Varje enskilt djur ska garanteras en viss strömstyrka under tillräckligt lång tid. Det är därför mycket viktigt att ha kontroll över strömstyrkan och de faktorer som påverkar denna.

Bedövningsutrustningens kontrollpanel måste vara utrustad med en amperemätare där strömstyrkan kan avläsas under pågående bedövning. Optimalt vore att inför varje användningsomgång kontrollera utrustningen med hjälp av en testfunktion/attrapp som säkerställer att den förinställda strömstyrka uppnås. Den som bedövar ska naturligtvis koncentrera sig på infångning av djuren och på optimal tångplacering och kan inte förväntas att samtidigt läsa av amperemätaren. Sådan möjlighet ska dock finnas och kan vara avgörande om något skulle gå fel.

Kom ihåg!

Vid individuell bedövning med eltång ska den strömstyrka som anges i lagstiftningen uppnås för varje enskilt djur.
Amperemätare ska finnas och kunna avläsas vid behov.

Eltång med en transformator sittandes på väggen. Elcentral med en amperemätare under sittandes på en vägg.

Exempel på kontrollpaneler som har amperemätare. Bilder: SLU.

Elcentral sittandes på en vägg.

Utrustning utan amperemätare. Detta gör det omöjligt att leva upp till kravet i lagstiftningen om att garantera att viss strömstyrka ska uppnås. Bild: SLU.

I moderna elbedövningssystem kan strömstyrkan ställas in på önskat värde. Spänningen (volt) varierar då i förhållande till motståndet, vilket är mycket praktiskt eftersom det ger en konstant strömstyrka.