Avlivning genom slag mot huvudet

Minkvalpar som är under 14 dagar samt chinchillor som har en kroppsvikt som understiger 1 kilo får avlivas genom slag mot bakhuvudet. Håll djuret med ett stabilt tag så att det inte riskerar att slita sig eller flytta sig när slaget sker. Djuret ska hållas mot ett stabilt underlag och slaget ska ske med ett hårt föremål. Djuret kan också hållas i bakbenen och dess huvud slås mot ett fast och hårt föremål. Precisionen och kraften i slaget ska medföra omedelbar medvetslöshet och död.

9 kap. 8 § L22
Slag mot bakhuvudet får användas för att avliva ett mindre antal
1. lamm, killingar, smågrisar, hundvalpar, kattungar samt mink- och rävvalpar, om djuret är yngre än 14 dagar,
2. strutsfågelkycklingar och fjäderfän, samt
3. kaniner, gnagare, tamillrar, kräldjur, groddjur samt övriga fåglar, om djuret väger högst 1 kg.

Slaget ska utföras med sådan kraft och precision att det medför omedelbar medvetslöshet och död.

Allmänna råd till 9 kap. 8 § L22

Djurets bakhuvud bör med ett hårt slag slås mot ett fast förankrat, hårt föremål. Djuret kan även slås hårt i bakhuvudet med ett för ändamålet lämpligt trubbigt föremål.

Avlivningen kan säkerhetsställas ytterligare genom halsdislokation.

Avlivning genom huvudskott

Chinchillor (går under begreppet gnagare i föreskrifterna) får avlivas genom huvudskott antingen med skjutvapen eller med bultpistol följt av avblodning. Tillstånd krävs för vapeninnehav samt jägarexamen eller liknande. Avlivning genom huvudskott är ingen metod som rutinmässigt används utan tillämpas i enstaka fall då ett skadat djur snabbt behöver avlivas. Se utdrag ur Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22, nedan för beskrivning.

9 kap. 11 § L22
Gnagare, tamillrar, kräldjur och kaniner får avlivas genom skjutning med vapen. Vid avlivning med skjutvapen ska skjutvapnets laddning respektive ammunition anpassas till djurarten och djurets storlek.
Djuret ska skjutas så att hjärnan träffas och skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet. Medvetandet får inte återkomma.
Om bultpistol används, ska djuret avblodas omedelbart efter det att djuret har skjutits.

Effekten av ett kulvapenskott är beroende av vapnets kapacitet, valet av ammunition samt precisionen i skottet. Välriktade fria projektiler som penetrerar hjärnan med tillräckligt stor kraft orsakar skador som leder till att det skjutna djuret omedelbart förlorar medvetandet och dör. Icke-dödande skott kan dock avlossas, samt skott som inte heller orsakar medvetslöshet. Det kan bli följden av felriktade skott som inte skadar hjärnans vitala delar. Vapen med fria projektiler måste skada hjärnstammen, för att orsaka medvetslöshet och död.

Val av vapen- och ammunitionstyp avgörs av djurets storlek. Hålspets- och halvmantlad ammunition är utformad för att expandera när de träffar målet vilket orsakar större skada på hjärnan. Innan skottet avlossas är det mycket viktigt att försäkra sig om att djuret är stilla. Skulle djuret röra sig i skottögonblicket kan skottet bli felriktat och därmed orsaka onödigt lidande. Vid minsta tvekan om avlivningen har lyckats ska ett upprepat försök göras.

Vid bedövning med penetrerande bult ska bulten tränga genom skallbenet och orsaka skador i specifika delar av hjärnan. För att uppnå medvetslöshet måste bulten och kraften från skottet påverka hjärnstammen, som är en fortsättning av ryggmärgen upp i huvudet. Hjärnstammen är centra för en rad vitala funktioner såsom andning och blodcirkulation och fungerar också som kopplingscentral för signaler mellan stor- och lillhjärna. Om kraften från bulten inte skadar hjärnstammen finns det risk att djuret inte blir tillräckligt bedövat, det vill säga visar tecken som tyder på medvetenhet och kännande.

Illustration av en hundhjärna med pilar mot lillhjärna, storhjärna och hjärnstam.

Centrala delar av hundhjärna. Illustration: Rlawson at en.wikibooks.

För att avlivningen eller bedövningen ska lyckas krävs även att skottet ger en så kallad ”contrecoup-effekt”. Det innebär att slaget mot pannan orsakar skakning av huvudet, vilket resulterar i att hjärnans undre och bakre delar kolliderar mot insidan av skallen och börjar blöda. På så sätt kan alltså skador och blödningar i/kring hjärnstammen orsakas.

Illustration av en kranium där pilar fram och tillbaka visar hur skakningar i hjärnan utlöser hjärnblödning.
Skakning av hjärnan utlöser massiv hjärnblödning i hjärnans bas (Contrecoup effekt). Illustration: Patrick J. Lynch, medical illustrator, Creative Commons Attribution 2.5 License 2006.

Om bultpistol används ska djuret avblodas omedelbart efter att det har skjutits eftersom det är avblodningen som orsakar att djuret dör.