En tjock pil med olika faktorer som påverkar såsom genetiska, uppfödning och hantering fram till avblodning.

Illustration av övergripande faktorer som påverkar fjäderfän från födsel till slakt. Figur: Viveca Sandström, SLU.

Figuren ovan illustrerar de steg och faktorer som har påverkan på djuren genom livet och fram till slakten. Ruta 5-9 sker på slakteriet och är påverkbara genom hur miljön är utformad och hur djuren hanteras. Det är viktigt att ha djurens bakgrund i åtanke när man hanterar dem vid slakt, eftersom det kan leda till en ökad förståelse som är positiv för djurvälfärden.

En slaktkyckling har som exempel under sina ca fem levnadsveckor vuxit från runt 40 g till nästan 2 kilo, vilket innebär stor belastning på t.ex. ben och hjärta. En värphöna blir ca 75 veckor gammal och lägger i det närmaste ett ägg om dagen och hon är, vid tiden för utslaktning, fysiskt påverkad av den intensiva produktionen. Djur från frigående system har ofta starkare skelett vilket skyddar mot benbrott vid hantering. Gäss vistas ofta ute och blir då mer vana vid intryck från både människor och miljö. Fåglar som haft mer kontakt med djurskötaren under uppfödningen är vanligtvis lugnare och lättare att hantera. Beroende på djurart, uppfödningsform, ålder och erfarenheter har djuren alltså vitt skilda förutsättningar för att kunna hantera händelserna under slaktdagen.

Fyra gäss i gräset. Många fjäderfä.

Olika uppfödningssystem ger olika förutsättningar att hantera slaktdagen. Bilder: Anne Larsen, SLU (bild 1), SLU (bild 2).