En gris slaktkropp hängandes i bakbenen. Olika grader av svålskador har delats in på olika områden på slaktkroppen.

Slaktkroppar med olika grad av svålskador (slaktkropparna har indelats i 3 regioner och bedöms enligt skala från 1 till 4, var 1 är inga skador och 4 är allvarliga skador). Bild: DMRI.

Produktionen av kött har gått igenom tre utvecklingsfaser; först var målet att producera tillräckligt för att tillfredsställa marknaden, sedan skulle säkra och effektiva system för köttproduktion utvecklas och idag när vi både kan producera tillräckligt mycket kött och med hög effektivitet är det viktigare att producera kött med god kvalitet eftersom det är kvalitet som svensk kött kan konkurrera med i första hand. Det är alltså av avgörande betydelse att få friska och oskadade djur fram till avlivningen för att kunna standardisera produkten efter slakt och för att kunna konkurrera med utländskt kött.

Slaktdjur ska besiktigas av den officiella veterinären före slakt för att hitta tecken på sjukdom som antingen kan överföras till människor eller andra djur eller göra köttet otjänligt för konsumtion. Besiktning av det levande djuret är i djurskyddssammanhang viktig för att upptäcka sjuka eller skadade djur, som antingen ska avlivas direkt för att reducera lidandet eller ska hanteras separat.

Hantering av fjäderfä på slaktdagen påverkar också köttkvaliteten men sambanden mellan djurhantering på slaktdagen och konsekvenserna för fjäderfäköttets kvalitet är inte lika väl undersökt som för andra livsmedelsproducerande djurslag. Brutna ben (frakturer på vingben eller lårben) kan uppstå om fågeln fastnat med en kroppsdel någonstans, till exempel i samband med lastning eller transport.

Ett benbrott på ett fjäderfäs slaktkropp.

Benbrott och blödningar på två fjäderfäs slaktkroppar.

Bild 1: Vinge från kalkon med vingbrott, ej färsk skada. Bild: Anonym
Bild 2: Slaktkroppar med benbrott och blödningar. Bild: Anonym