När man talar om hägnat vilt är det viktigt att veta vilka arter som är berörda av denna definition.

Definition av hägnat vilt

Hägnat vilt avser hägnade strutsfåglar och hägnade landlevande däggdjur, men tama hov- och klövdjur, inklusive vattenbuffel och bison, ingår inte.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung:

Hägnat vilt: hägnade strutsfåglar och hägnade landlevande däggdjur, dock inte de som avses i punkt 1.2.

1.2 tama hov- och klövdjur: nötkreatur (inklusive vattenbuffel och bison), svin, får och getter samt tama hästdjur.

I detta material behandlas dovhjort, kronhjort, mufflonfår och vildsvin samt strutsfåglar under kategorin hägnat vilt. Dessutom behandlas bison och visent, men i ett separat avsnitt då dessa inte definieras som hägnat vilt enligt ovan.

Bison som hålls i hägn får enbart avlivas genom slakt, eftersom de inte utgör inhemskt jaktbart vilt. Visent räknas som ett inhemskt vilt djur. Visent som hålls i hägn får avlivas för köttproduktion genom jakt eller slakt men är fridlyst om den är helt frilevande i det vilda.

Ur djurvälfärdssynpunkt har hägnat vilt möjlighet att bevara sitt naturliga beteende då hägnen vanligtvis erbjuder sådana förutsättningar. I Sverige förekommer inga transporter och minimal eller ingen hantering i relation till slakten. Bedövning och avlivning sker utan att djuren känner av egentlig mänsklig tillvaro. Tack vara detta utsätts djuren för minimal stress påverkan och därmed låg grad av lidande.

Målet med avsnittet är att du ska få ökad kunskap om:

definitionen av hägnat vilt.
lämplig hantering av hägnat vilt vid fixering.

Det tar ca 15 minuter att studera innehållet i avsnittet.