Denna sida återkommer på flera ställen i materialet och kan innehålla exempel från olika djurslag.

Efter utförd koldioxidbedövning bör en kontroll göras av att djuren uppvisar följande tecken

normal andningsrytm ska inte kunna ses hos djuret,
djurets ögon ska vara öppna och pupillerna kraftigt utvidgade.

Vid gasbedövning tappar djur successivt balans och fotfäste, snarare än att omedelbart kollapsa.
I bedövningsfasen kan djur ha kraftiga ryckningar, men efter att medvetslöshet uppnåtts ligger de stilla och avslappnade, utan normal andning.

Hornhinnereflex ses normalt inte, men vad gäller gasbedövade grisar kan den finnas hos vissa individer, trots att andra tecken på ofullständig bedövning inte ses. Sådana situationer är mer svårbedömda, men generellt kan sägas att bedövningen ändå kan vara tillräcklig, förutsatt att inga andra tecken ses. Pupillerna utvidgas vid bedövningen och drar sedan ihop sig i takt med att bedövningen släpper.

Om det är praktiskt möjligt kan bedövningen kontrolleras genom smärtstimuli.

En personal som kontrollerar koldioxiden vid en bedövning med en fick lampa genom ett fönster

Kontroll under pågående bedövning med koldioxid. Bild: SLU.

Nedanstående tabell ger mer detaljerad information om olika indikatorer som kan användas vid bedömning av bedövningskvaliteten i de olika huvudsakliga stadierna från det att djuret bedövas tills det att djuret är avblodat och har dött (hjärtat har stannat).

	Gasbedövning
Direkt efter bedövning och innan djuret länkas	Djuret ska förbli liggande med avslappnad kropp efter bedövningen, dvs. inga tecken på resning (rättningsreflex)
	Ingen normal andningsrytm (dvs. regelbunden återkommande andetag)
	Ingen vokalisering (t.ex. skrik eller grymtanden)
	Inga regelbundna sparkningar eller vingflax (oregelbundna kan förekomma och ska då följas upp)
	Inga regelbundna gaspings (se definition nedan). Oregelbundna gaspings kan förekomma och ska då följas upp.
	Inga regelbundna gaggings (se definition nedan). Oregelbundna gaggings kan förekomma och ska då följas upp.
	Öppna ögon och stirrande blick samt kraftigt utvidgade pupiller*
	Ingen blinkning när hornhinnan vidrörs (hornhinnereflex)
	Ingen reaktion på smärtstimuli, s.k. smärtreflex (ex. stick med spetsigt föremål på trynet eller nyp i kammen på fjäderfä)**

*OBS! Var medveten om att när strömmen appliceras knips ögonlocken ihop. Hos får och gris roterar samtidigt ögongloberna uppåt. Efter bedövningen har pupillerna vidgats men drar sedan ihop sig i takt med att bedövningen släpper.

**Smärtreflexen kan även testas efter avblodningen

	Gasbedövning
Direkt före och under länkning	Inga försök att återfå normal kroppsposition (rättningsreflex)
	Avslappnad muskulatur i nacke/hals, likaså tunga och öron. Slappt hängande huvud.
	Ingen vokalisering (t.ex. skrik grymtanden)
	Inga ögonrörelser (nystagmus, ögonglobsrotation eller spontana blinkningar)
	Ingen blinkning när hornhinnan vidrörs (hornhinnereflex)
	Ingen normal andningsrytm (dvs. regelbundet återkommande andetag)
	Inga regelbundna gaspings eller gaggings. Var noga med att skilja dessa från rytmisk andning, då även flanken/sidorna på djuret rör sig.
	Inga regelbundna sparkningar, vingflax eller andra kroppsrörelser.

	Gasbedövning
Direkt före och under avblodningen (fram tills djuret dött till följd av blodförlust)	Inga försök att återfå normal kroppsposition (rättningsreflex)
	Avslappnad muskulatur i nacke/hals, likaså tunga och öron. Slappt hängande huvud.
	Ingen vokalisering (t.ex. skrik eller grymtanden)
	Inga ögonrörelser (nystagmus, ögonglobsrotation eller spontana blinkningar)
	Ingen blinkning när hornhinnan vidrörs (hornhinnereflex)
	Ingen normal andningsrytm (dvs. regelbundet återkommande andetag)
	Inga regelbundna gaspings eller gaggings. Var noga med att skilja dessa från rytmisk andning då även flanken/sidorna på djuret rör sig.
	Inga regelbundna sparkningar eller kroppsrörelser.

Bedövningen av varje enskilt djur kan något förenklat klassificeras som antingen god, svårbedömd eller bristande. Sammanfattningsvis kan ett djur som helt saknar ovanstående tecken på bristande bedövning anses ha god bedövning, medan ett djur som t.ex. inte faller samman eller som försöker resa sig, som uppvisar hornhinnereflex, blinkar spontant eller andas regelbundet kan anses ha bristande bedövning, och ska snarast bedövas om. Ett djur som tar något/några enstaka ytliga andetag, eller ett djur som uppvisar sparkar (annat än enstaka långsamma benrörelser) kan anses ha svårbedömd bedövningskvalitet och bör följas upp noggrant och vid behov bedövas om.

Skilj på dessa indikatorer vid gasbedövning av grisar:

Gagging: lågfrekventa inandningar/tuggande rörelser där nacken spänns och huvudet böjs framåt, mot frambenen, och eventuellt i samband med enstaka ljud som liknar snarkning.

Gasping: öppning av munnen med ljud eller förekomst av korta flämtningar (kippa efter luft), samtidigt som nacken spänns och huvudet böjs framåt.

Rytmisk andning: rytmisk inandning ses i form av regelbunden expansion/sammandragning av bröst- eller flankområdet eller känsla av rytmiska luftutandningar på handryggen. Närvaron av rytmisk andning bedöms genom observation av andningsrörelser i munnen och regelbundna rörelser i flanken. Rytmisk andning kan förväxlas med gasping.