Med så kallad mekanisk bedövning avser man vanligen användning av en bultpistol. Pistoler med penetrerande bult verkar genom att bulten tränger igenom djurets skallben och in i hjärnan. Skador från bulten samt kraften från slaget mot skallen fortplantas genom hjärnan och leder till kraftig hjärnskakning samt kraftiga blödningar som medför att djuret blir bedövat, det vill säga medvetslöst.

Det finns även pistoler med icke-penetrerande bult, som orsakar kraftig hjärnskakning och blödningar. Eftersom de anses ge osäkrare bedövningsresultat hos större djur får sådana vapen i Sverige endast användas på fjäderfän.

7 kap. 7 § L22

Vid samtlig slakt eller avlivning där bultpistol eller ett annat skjutvapen används för att bedöva djur ska djuret skjutas så att hjärnan träffas och skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet.

Om en bultpistol används för att bedöva fjäderfä får djuret skjutas så att hjärnan skadas på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet.

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.

Vapen med icke-penetrerande bult är i Sverige endast tillåtna för bedövning av fjäderfän. Bild tagen från ACCLESANDSHELVOKE.CO.UK

Till mekaniska bedövningsmetoder hör även det som i lagstiftningen benämns ”hårt slag mot huvudet” samt huvudskott med kul- eller hagelvapen. Under rubrikerna nedan beskrivs de mekaniska bedövningsmetoderna närmare.

Bedövning med bultpistol

I Sverige används två huvudtyper av bultpistoler; krutdrivna respektive tryckluftsdrivna (även kallade pneumatiska). Man skiljer även på bultpistoler som avfyras genom direktkontakt respektive avtryckare

För fjäderfä finns en typ av bultpistol som är krutdriven (se bilden ovan). Denna används vanligen inte vid slakt, även om det i och för sig är tillåtet, utan främst i samband med avlivning av ett mindre antal djur, både i djurskydds- och smittskyddssammanhang. Den kan även användas som reservbedövningsutrusting på slakterier, för ett mindre antal djur.

Det finns även bultpistoler för fjäderfä som drivs med hjälp av en spänd metallfjäder, istället för krutladdning.

Det finns en enkel regel (den så kallade BBB-regeln) att komma ihåg:

Bulten Bara Bedövar! Oavsett om bultpistol, el eller gas används finns det risk att djur återfår medvetandet igen eftersom att bedövningen inte dödar djuret (även om det förekommer). Det är avblodningen som orsakar att djuret dör.

Kom ihåg!

BBB-regeln (Bulten Bara Bedövar). (Gäller även de andra bedövningsmetoderna).
Bedövningen ska göra djuret medvetslöst, men det är avblodningen som säkerställer att djuret dör innan slakten.

För att uppnå medvetslöshet måste bulten och kraften från skottet påverka hjärnstammen, som är en fortsättning av ryggmärgen upp i huvudet. Hjärnstammen är centra för en rad vitala funktioner såsom andning och blodcirkulation och fungerar också som kopplingscentral för signaler mellan stor- och lillhjärna. Om kraften från bulten inte ger skador i hjärnstammen finns risk att djuret blir otillräckligt bedövat, det vill säga visar tecken som tyder på medvetenhet och kännande.

Illustration av en hundhjärna med pilar mot lillhjärna, storhjärna och hjärnstam.
Centrala delar av hundhjärna. Illustration: Rlawson at en.wikibooks

Ett kranium med en stav som går genom skallen och ut under kindbenet.
Phineas Gage (1823-1860), förman för järnvägsarbetare i Vermont, USA, fick 1848 en stav genom skallen och överlevde men fick starka personlighetsförändringar. Ett par minuter efter olyckan kunde han tala och senare gå till den vagn i vilken han upprätt sittande åkte någon kilometer för att få hjälp.: Roy Baty at en.wikipedia.

Bulten i sig orsakar naturligtvis direkta skador på hjärnans främre delar, men för att uppnå en effektiv bedövning (d.v.s. att medvetslöshet uppnås och bibehålls till och med avblodning och död) krävs även att skottet ger en massiv hjärnblödning i hjärnans bas. Det innebär att slaget mot pannan orsakar skakning av hjärnan, vilket resulterar i att hjärnans undre och bakre delar kolliderar mot insidan av skallen samt att de till hjärnan ingående artärerna brister och blodtrycket till hjärnan bortfaller. På så sätt kan alltså skadorna ge en säker bedövning.

Bedövning genom hårt slag mot huvudet

Följande är utdrag ur svensk lagstiftning:

7 kap. 18 § L22

Kaniner och fjäderfän får bedövas genom ett slag i bakhuvudet med ett hårt föremål vid slakt för privat konsumtion i hemmet.

Enstaka sjuka, skadade, eftersatta eller av andra skäl frångallrade fjäderfän och kaniner får bedövas genom ett slag i bakhuvudet med ett hårt föremål eller, för mindre djur, genom att bakhuvudet slås mot ett hårt fast föremål.

Slaget ska utföras på ett sådant sätt att djuret omedelbart förlorar medvetandet.

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.

Ett hårt slag mot bakhuvudet kan utföras för att bedöva enstaka fjäderfän. Ett korrekt riktat och tillräckligt kraftigt slag leder till bedövning och i vissa fall även död. För att säkerställa att djuret dör och inte riskerar att återfå medvetandet ska slaget alltid åtföljas av avblodning eller halsdislokation.

En personal avblodar en kalkon.

Manuell avblodning på kalkonslakteri. Bild: Anonym

Anordning med metallklyka som kan genomföra halsdislokation. Bredvid ligger en vit batong för att kunna bedöva. En vit batong för bedövning och en kniv för avblodning ligger på en rostfri bänk.

Station för avlivning av akut sjuka/skadade fåglar (bild 1). Djuret kan bedövas genom hårt slag mot bakhuvudet och avlivas därefter genom halsdislokation (då huvudet kan placeras i metallklykan på bild 1) eller avblodning. Batong för slag mot huvud och kniv för avblodning efter bedövning (bild 2). Bilder: SLU.

Sticktid vid mekanisk bedövning

Sticktiden, alltså tiden från det att djuret har bedövats till dess att avblodningen påbörjas, ska alltid vara så kort som möjligt, eftersom det minskar risken för att djur återfår medvetande.
Det är viktigt att ha i åtanke att små, subtila tecken (t.ex. närvaro av vissa reflexer) kan tyda på medvetande och förmåga att uppleva rädsla smärta. Djur som återfår en viss grad av medvetande vaknar alltså inte nödvändigtvis upp genom att t.ex. resa sig eller vokalisera.

Kom ihåg!

Sticktiden ska alltid vara så kort som möjlig för att minska risken att djur återfår medvetandet innan de är avblodade.
Vid bedövning med bult och andra skjutvapen ska avblodning normalt påbörjas inom 60 sekunder.
Tecken som indikerar medvetande kan vara mycket små – djuret kan uppleva smärta trots att det inte återfår normala kroppsfunktioner (t.ex. lyfter på huvudet/reser sig).