Uppstallning

Följande är utdrag ur svensk lagstiftning:

4 kap 3 § L22
Ett slakteri ska ha stallutrymmen i tillräcklig utsträckning. Slakterier där renar eller hjortar slaktas får i stället ha fållor eller hägn i tillräcklig utsträckning. Dessa ska ha lämpligt skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden. Stallutrymmen, fållor och hägn ska vara utformade på ett sådant sätt att djuren inte riskerar att skadas och att djurens hälsotillstånd lätt kan kontrolleras.

6 kap 6 § L22

Om den sammanlagda tiden för transport till och uppstallning på slakteriet överstiger tolv timmar ska djuren utfodras med foder som är lämpligt för djurarten och i tillräcklig mängd. Idisslare ska förses med stråfoder.

6 kap 7 § L22
Djur får stallas upp på slakteri högst en natt. Djur som stallas upp över natten ska slaktas utan dröjsmål följande dag. Renar som hålls i hägn enligt 4 kap. 3 § får dock hållas i hägnet i upp till fem dygn.

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.

Renar får hållas i hagar eller hägn på slakteriet i upp till fem dygn. De ska då erbjudas lämpligt foder och fri tillgång på vatten. Det är viktigt att hagen/hägnet ej är utformat med hörn. Renar kan klämmas fast i hörnen och skadas om hägnet har brädstaket. Är hägnet fyrkantigt och istället byggt av nät riskerar renarna att fastna och skadas i hörnen, eller bli stående kvar där när man vill att de ska röra sig med gruppen.

En inhägnad med renar. Det är snö.

Det är viktigt att hagarna är utformade utan hörn. Bild: Mattias Nilsson.

I de, för renarna, bäst utformade hagarna kan renarna beta naturligt och söka vila och skydd bland träd och buskar. Hagarna ska vara så pass stora att fodret, vanligtvis hö, kan spridas ut så att alla individer kan äta sig mätta. Utsatta (mobbade) individer kan behöva flyttas till en egen hage.

Utfodring av renar i samband med flyttning från vinter- till sommarbete. Film: Sophie Atkinson, SLU.

Det finns alltid risk att stressade, halvvilda flockdjur råkar ut för skador. Därför bör man försöka förutse vissa risksituationer och undvika dessa i den mån det går och ha en plan för hur man ska agera om situationerna ändå uppstår.

Behornade handjur (sarvar) kan börja slåss om det börjar närma sig brunstperioden. Detta bör jämföras med kravet på att sarvar med stor hornkrona ska transporteras enskilt (6 kap. 23 § SJVFS 2019:7, saknr L5). Ett annat alternativ är att renar med stor hornkrona avhornas innan transport till slakteriet. Detta kan innebära stress för det enskilda djuret men kan förhindra stångskador.

Vid begränsat antal utfodringsplatser, till exempel bara en rundbal i en stor hage, kan en vaja (behornad honren) vakta balen. Ett annat exempel är situationer där vajor använder sina horn för att driva bort sarvar utan horn från utfodringsplatsen. Detta kan undvikas om det finns flera utfodringsplatser samt om man grupperar djuren efter kön, ålder, storlek och om de är hornbärande eller ej.

Fodret bör spridas ut för att undvika konkurrens om födan. Bild: Birgitta Åhman.

Kraftigt avmagrade djur som inte bedöms kunna klara transport på ett bra sätt ska istället avlivas på plats och inte transporteras. Det händer annars att avmagrade/gamla vajor som är svaga lägger sig redan på transporten, med risk för att andra djur klämmer eller trampar på dem. Svaga djur riskerar även att bli liggande i hagen och bli översprungna om flocken hamnar i panik. Avmagrade gamla vajor som ej klarat av ansträngningen med rengärdet och transporten och visar uppenbara svaghetstecken ska avskiljas/avlivas så fort som möjligt om de upptäcks efter transport.

Uppenbart svaga och sjuka djur ska fångas in med hjälp av lasso eller för hand om de befinner sig i ett mindre utrymme. Om de är godkända för slakt ska de slaktas så fort som möjligt, antingen i normal slaktomgång eller efter avlivning ute och uppslaktning inne.

Följande är utdrag ur svensk lagstiftning¹:

3 kap 2 § L22
Djur som har skadats under transporten eller vid ankomsten till slakteriet ska avlivas omedelbart efter ankomsten till slakteriet. Det samma gäller djur som uppvisar sjukdomstecken samt svaga eller icke avvanda djur.

¹Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.

Renar som blir stressade och skrämda tenderar att springa runt i panik. Det är mycket viktigt ur arbetsskyddsynpunkt att personer som arbetar med renar undviker att hamna framför en renflock som springer runt i en liten hage. Detta kan leda till allvarliga och livshotande skador för människan.

Drivning till bedövning

Renarna drivs, i mindre grupper, från uppstallningshagen eller beteshagen till en mindre hage. Drivning bör ske i lugn takt genom att ett antal personer går i bredd bakom renflocken. Säckväv kan användas som drivningsredskap om renarna trilskas eller tvekar.

Från den mindre hagen drivs renarna två och två till bedövningsboxen. Det är lämpligt att driva in två djur tillsammans för att tillgodose djurens flockbeteende och inte låta dem vara ensamma vilket leder till onödig oro. Fler djur kan vara besvärligt att hantera för personalen.

En grupp renar i en inhägnad. Det är snö och vinter.

En liten grupp renar drivs lugnt framåt. Bild: Mattias Nilsson.

För ökad djurvälfärd och ökat arbetsskydd bör minst två personer arbeta tillsammans i bedövningsfållan. Detta för att det minskar risken för att bedövningen av djuren ska misslyckas. Underlaget i bedövningsfållan ska vara av ett sånt slag att halkrisk för både renar och personal minimeras.

Man bör vara uppmärksam på om djuren tvekar eller om indrivningen är särskilt besvärlig. Detta kan indikera skada hos djuren samt att drivgångarna eller bedövningsboxarna är dåligt utformade eller att där förekommer hinder av något slag. Är bedövningsboxen för liten kan djuren skadas på denna eller på varandra. Det förekommer då även risk att personalen utsätts för skaderisk. Om boxen istället är för stor krävs att djuren ”jagas fast” vilket leder till ytterligare stress för djuren.

Kom ihåg!

Du som slaktar renar för husbehov eller behöver nödslakta måste behärska den aktuella avlivningsmetoden och hanteringen av djuren i samband med denna.
När djur förs till slakt och när de slaktas, ska de skonas från onödigt obehag och lidande. Djur som är skadade, har svårt att gå eller röra på sig ska avlivas på plats utan att först flyttas. Du som har djur är skyldig att låta avliva svårt sjuka och skadade djur så snabbt som möjligt om de inte är behandlingsbara.