Elbedövning

Vid elbedövning, som är det vanligaste bedövningssättet för struts, ska elektroderna placeras på båda sidor om skallen så att strömmen passerar genom djurets hjärna.

0,5 ampere ska uppnås inom en sekund efter det att strömkretsen har slutits och ska därefter upprätthållas genom djurets hjärna till dess att djuret är bedövat.

Bedövning med el orsakar en elektrisk överaktivitet i hjärnan. Forskning har visat att hjärnans aktivitetsmönster, som kan avläsas med hjälp av EEG (electroencephalogram), vid elbedövning kan likställas vid det som ses vid svåra epileptiska anfall hos människor (så kallade ”grand mal”). Man vet med stor sannolikhet att sådant aktivitetsmönster innebär medvetslöshet och avsaknad av känsel. Bedövningskvaliteten vid elbedövning är dock svår att bedöma och kontrollera. För att framkalla det epilepsiliknande anfallet måste tillräckligt med ström ledas genom djurets hjärna. Strömstyrkan (A: ampere) genom hjärnan beror av spänningen (V: volt) och motståndet mellan elektroderna i kretsen (Ohms lag). Strömmen tar alltid den väg genom kretsen som innebär minst motstånd. På struts placeras tångens elektroder på var sida om huvudet - över tinningarna - och strömmen kommer då passera hjärnan, eftersom skallbenet och lagret av underliggande vävnader är tunt här.

Bedövningseffekt

Uträkning av Ohms lag där I är lika med U genom R

Följande är utdrag ur svensk lagstiftning¹:

7 kap. 20 § L22

Bedövningsutrustningen ska vid individuell bedövning vara försedd med en teknik som garanterar att föreskriven strömstyrka uppnås och en signal som för operatören tydligt anger att strömkretsen är sluten.

¹Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.

Strutsens ben är muskulösa och den står på två tår varav den största i det närmaste påminner om en hov. Det är viktigt att snabbt fixera benen eftersom bedövningen utlöser kraftiga spastiska rörelser som kan utgör stor arbetsrisk.

Personal fixerar en struts ben med nylonband. En struts fötter hängandes uppochner i nylonband.

Fixering av strutsben med nylonband kan förberedas före bedövningen, för att underlätta snabb upphissning inför avblodning. Bilder: Gunilla Gålne, SLV.

Direkt efter bedövning ska strutsen hissas upp och stickas med ett halsstick.

Personal avblodar en struts som hänger uppochner.

Strutsen hängs upp i benen direkt efter bedövningen för att förhindra sparkar i samband med avblodningen. Bild: Gunilla Gålne, SLV.

En mycket viktig aspekt vid elbedövning, som har stor betydelse för djurvälfärden, är att rätt strömstyrka uppnås. Det är avgörande för om och hur väl djuret bedövas samt även hur långvarig effekten är. Varje enskilt djur ska garanteras en viss strömstyrka under tillräckligt lång tid. Det är därför mycket viktigt att ha kontroll över strömstyrkan och de faktorer som påverkar denna. Bedövningsutrustningens kontrollpanel måste vara utrustad med en amperemätare där strömstyrkan kan avläsas under pågående bedövning.

Optimalt vore att inför varje användningsomgång kontrollera utrustningen med hjälp av en testfunktion/attrapp som säkerställer att den förinställda strömstyrka uppnås. Den som bedövar ska naturligtvis koncentrera sig på infångning av djuren och på optimal tångplacering och kan inte förväntas att samtidigt läsa av amperemätaren. Sådan möjlighet ska dock finnas och kan vara avgörande om något skulle gå fel.

Följande är utdrag ur svensk lagstiftning¹:

7 kap. 23 § L22
Vid individuell bedövning då elektroderna placeras på båda sidor om skallen, ska strömstyrkan uppgå till minst följande värden för varje djur
1. 1,25 Ampere för får och getter,
2. 0,5 Ampere för strutsfåglar samt fjäderfän med en kroppsvikt över 2,5 kg,
3. 0,3 Ampere för övriga fjäderfän, samt
4. 0,3 Ampere för kaniner.
Föreskriven strömstyrka ska för alla djurslag i alla situationer uppnås inom en sekund efter det att strömkretsen har slutits och ska därefter upprätthållas genom djurets hjärna till dess att djuret är bedövat. Lämpliga åtgärder ska också vidtas för att säkerställa en god elektrisk kontakt, särskilt genom avlägsnande av ull eller genom att huden fuktas.

¹Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur, senast omtryckt genom SJVFS 2020:22, saknr L22.

En eltång hängandes bredvid ett elskåp med kontrollpanel.

Kontrollpanel. Bild: SLU

Kom ihåg!

Det finns en enkel regel (den så kallade BBB-regeln) att komma ihåg:
Bulten Bara Bedövar! Oavsett om bultpistol eller el används finns det risk att djur återfår medvetandet igen eftersom att bedövningen inte dödar djuret (även om det förekommer). Det är avblodningen som orsakar att djuret dör.