Vid fjäderfäslakt fixeras fåglarna vanligen genom upphängning i byglar. Detta görs antingen före bedövningen (vid elbedövning i vattenbad) eller efter bedövningen (vid gasbedövningen) men alltid före avblodningen, eftersom fåglarna sedan ska avblodas hängande. Vid mycket småskalig slakt kan även manuell fixering/fasthållning användas istället för byglar.

Tippning och lyft av fjäderfän

Tippning och lyft av fjäderfän. Bild: SLU.

Personal hanterar fjäderfä vid upphängning till byglar.

Upphängning av fjäderfän. Bilder: SLU (bild 1), Viveca Sandström, SLU (bild 2).

När moduler med fåglar tippas ner på rullband finns risk för skador, fram för allt i form av blåmärken och benbrott. För att minska skaderiskerna är det viktigt att djuren inte tippas ut för snabbt eller ryckigt samt att fallhöjden till rullbandet är så kort som möjligt.

Vid upphängningen ska fåglarna hanteras varsamt. Vid lyft ur burar behöver man vara särskilt försiktig så att inte fågeln stöter emot buröppningen, vilket kan orsaka smärta och blåmärken. Det är även viktigt att se till så att inte vingar och ben fastnar, dras ur led eller riskerar att brytas. Vid upphängning i bygel ska fågeln lyftas genom att fatta tag i båda benen. Fötterna ska placeras i bygeln försiktigt. Forskning har visat att tryck på benen vid upphängning i bygel orsakar smärta, som kan minimeras genom att placering i bygeln sker på ett skonsamt sätt.

Det är naturligtvis viktigt att inte fågeln faller av och benen kan därför behöva fixeras i bygeln genom att pressa lätt. Hårdhänt pressning och tryck på benen orsakar alltså onödig smärta. För att bygelsystem ska fungera på ett bra sätt krävs att fåglarna är någorlunda jämna i storlek. Alltför små fåglar kan behöva tas åt sidan och avlivas separat, om de inte passar i byglarna. Om ett slakteri slaktar fåglar av mycket varierande storlek – t.ex. både slaktkyckling och kalkon – kan man behöva olika bygeluppsättningar för att använda systemet på ett acceptabelt sätt. Det finns också kombibyglar, där samma bygel kan användas för djur med olika grovlek på benen.

Kom ihåg!

Fotbygeln ska vara anpassad till fågelns storlek.
Vid upphängning ska fågeln greppas i båda benen och placeras i bygeln på ett försiktigt sätt.
Benen ska inte tryckas/pressas ned hårt i bygeln, eftersom det orsakar fågeln onödig smärta.

Personal hanterar fjäderfä vid upphängning till byglar.

Upphängning av fåglar ska ske på ett skonsamt sätt, utan att trycka/pressa ner benen i bygeln. Bild: SLU).

Bygelupphängning av kyckling (bild 1). gås (bild 2) och kalkon (bild 2). Bilder: SLU (bild 1), Viveca Sandström, SLU (bild 2 och 3).

En kombinationsbygel.

Kombibygel med två olika storlekar. Bild: Viveca Sandström, SLU.

Flaxande vid lyft och upphängning kan vara ett problem i och med att det innebär risk för skador på vingarna. Flaxandet är i sig delvis en reaktion på obehaget i samband med upphängning i benen. De rörelser som följer av att fågeln flaxar kan även antas förvärra den smärta som upplevs, eftersom trycket på benen från bygeln ökar. Kycklingar är vanligen relativt stilla vid lyft och upphängning, medan höns, kalkoner och gäss kan flaxa i större utsträckning. I vilken grad djuren flaxar kan bero på sådant som temperament, ljusintensitet och hanteringsvana. Fåglar som är oroliga eller har ont tenderar att flaxa mer vid upphängning. För att minska risken för att fåglarna flaxar kan man lämpligen stryka med händerna utmed fågelns kropp och vingar direkt efter att fötterna har placerats i bygeln. Flaxande kan på så sätt dämpas eller avbrytas.

Kom ihåg!

Flaxande kan orsaka blödningar i vingarna och, i värsta fall, vingbrott.

I filmen ser man hur den som hänger upp stödjer och dämpar vingslagen hos en kalkon, som då upphör att flaxa. Film: Viveca Sandström, SLU.

Fåglarnas transport på linjen mot bedövningen bör vara så kort som möjligt för att bland annat minimera smärta till följd av upphängningen samt stressen av att hänga på det sättet. Enligt EU:s avlivningsförordning (Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning) ska det därtill finns särskilda skenor eller plastplattor monterade längs linjen, så kallade ”comfort plates” som ger stöd åt djuren, vilket har en lugnande verkan.

Fjäderfä hänger uppochner i byglar med en comfort plate mot bröstet..

Exempel på en så kallad ”comfort plate” – en skena som löper längs linjen för att ge stöd åt fåglarna på bröstsidan. Stödet har en lugnande effekt, eftersom fåglarna hänger mindre fritt i luften. Bild: SLU.

I system där man bedövar med gas hängs fåglarna upp i byglar först efter att de förlorat medvetandet vid bedövningen, vilket är mycket positivt för djurvälfärden.

Personal hänger upp fjäderfä som är bedövade i byglar.

Upphängning av fåglar som redan är bedövade. Bild: SLU.