Transport av slaktdjur

Det kan vara viktigt att känna till något om transporten och de regler som styr denna eftersom det har stor påverkan på djuren. Det ökar också möjligheten att på slakteriet upptäcka brister som kan rättas till för att förbättra djurvälfärden under slaktdagen.

Den som transporterar djur i samband med ekonomisk verksamhet har också ansvar för att göra transporten så skonsam som möjligt för djuren. Transportören ska till exempel ha genomgått utbildning i djurhantering och fordonet ska vara godkänt ur djurskyddssynpunkt. Ventilationen ska vara tillräcklig för att hålla ett godtagbart klimat och djuren ska övervakas kontinuerligt för att tidigt kunna upptäcka om de far illa. Större slakterier kan till exempel, genom ökat samarbete med transportörer och avancerat logistikarbete, reducera transporttider betydligt, vilket har stor betydelse för både djurvälfärd, miljö och ekonomi.

Kom ihåg! När det är varmt och vindstilla fungerar naturlig ventilation bra då fordonet är i rörelse. I ett stillastående fordon, utan mekaniska till- och frånluftsdon, blir det snabbt mycket hett under varma dagar. Vid varm väderlek är det därför särskilt viktigt att minimera stillastående pauser under transporten.

 

Lastning av slaktdjur på gård. Bild: Anne Algers, SLU.

Köbildning vid slakteri med dålig logistik för inkommande transporter. Stillastående väntan kan vara stressande för djuren och kan bli ödesdigert vid varm väderlek. Bild: Anne Algers.

Lastutrymmet ska vara fritt från föremål som kan skada djuren och golvet ska vara slätt, halkfritt och försett med lämpligt strö eller motsvarande material, som säkerställer djurens komfort och hygien.

Transportörer har också skyldighet att ordna djur i grupper och indelningar på ett genomtänkt sätt, som minimerar risken för stress och bråk mellan främmande djur. Naturligtvis kan konfrontationer även uppstå mellan bekanta individer, till följd av konkurrens om plats och andra resurser samt påverkan av nya miljöer.

Det är dock viktigt att påpeka att djur faktiskt är främmande för varandra om de inte direkt har levt ihop. Bråk mellan grisar uppstår till exempel ofta mellan djur från olika besättningar, men även när djur, som kanske har stått i olika boxar, från samma besättning blandas. Sådana djur känner inte varandra, trots att de kommer från samma stall.

 

Grupphållna grisar och köttdjur. Bild: SLU.

 

Kom ihåg! Slagsmål kan utbryta mellan djur som känner varandra, eftersom de påverkas mycket av nya miljöer och situationer under transport/slakt. Djur som är obekanta har större tendens att bråka med varandra. Djur från olika besättningar är obekanta. Djur från samma besättning kan vara obekanta. För att känna varandra krävs att djur har levt tätt ihop, till exempel i samma box eller lösdrift. För att minimera bråk bör djur från olika besättningar inte blandas under transport eller på slakteriet. Det gäller särskilt grisar. Om det är praktiskt möjligt bör man även undvika att blanda obekanta djur från samma besättning.

Naturligtvis ska exempelvis inte heller vuxna han- och hondjur blandas, i och med risken för upphopp och stress hos bägge parter.
Djur med horn har ett naturligt övertag och kan skada dem som är hornlösa, vilket blir särskilt tydligt när en blandad grupp trängs ihop på liten yta.

Behornade djur ska därför transporteras åtskilda från hornlösa, utom i de fall då djuren är vana vid varandra och aggressionsnivån är låg. Normalt får slaktdjuren transporteras högst 8 timmar (inklusive i- och urlastning), därefter krävs att särskilda villkor är uppfyllda som framför allt rör utfodring och vila.