Slaktvikt, kroppsform och fettansättning är parametrar som påverkar prissättningen av lammets slaktkropp. Det är därför viktigt att veta hur klassningen av kroppen går till och hur priset påverkas av klassningsresultatet.

Prissättning av slaktkroppen

Om du inte har förhandlat fram ett eget avtal med slakteriet får du vanligen betalt för slaktkroppen utifrån lammets slaktade vikt, kroppsform och fettgrupp.

Betalningen varierar över året beroende på tillgång och efterfrågan. Flera slakterier har prislistan (noteringen) publicerad på sina hemsidor. I noteringen ser du vilka slaktvikter och kroppsformsklasser som betalas bäst men också vilka prisavdrag som görs om lammen är för feta eller för magra.

Att skicka underviktiga eller för stora lamm, liksom för magra eller för feta lamm, är en dålig affär då produktkvaliteten försämras. Var noga med att lammen inte är äldre än ca 12 månader vid slakt. Om lammet blir klassat som ett vuxet får sänks slaktkroppens värde kraftigt.

Det kan löna sig att ta kontakt med slakteriet och diskutera när på året dina lamm efterfrågas. Berätta vad du har att erbjuda och ta reda på vilka lamm, med tanke på slaktvikt, kroppsform och fettgrupp, som betalas bäst.

Märkning av klassificerat lamm på slakteriet.

Bild: Karin Wallin, SLU

Får eller lamm?

Enligt Jordbruksverkets definition finns det i Sverige två kategorier av slaktkroppar; lamm och får. Vilken kategori djuret klassas i beror på fysiska skillnader som brukar uppträda vid cirka ett års ålder.

Definition av ett lamm:

Slaktkropp av ungt får som inte har lammat.
Ledytorna i frambenen ska ha blåaktig färg och bäckenbenfogens främre del ska ha en i det närmaste cirkelrund form.
Även om ledytorna inte uppfyller kravet på blåaktig färg ska slaktkroppen klassas som lamm, om helhetsintrycket är sådant att det inte råder någon tvekan om att kroppen i övrigt uppfyller kraven för lamm.

Definition av ett får:

Slaktkroppen uppfyller inte kraven för lamm.

Slakterierna måste också följa regelverket för att förhindra spridning av prionsjukdomar som scrapie och nor98 som kan drabba får. I reglerna anges att ett djur äldre än 12 månader, eller som har en permanent framtand som trängt genom tandköttet, måste behandlas som får. Det medför att att slaktkroppen måste hanteras på annat sätt än om den klassas som lamm, t ex ska den klyvas.

Vägning, klassning och putsning

Efter slakt putsas kroppen, innan den vägs och klassificeras. Bestämmelserna kring putsning, vägning och klassificering hanteras av Jordbruksverket. Det är även Jordbruksverket som kontrollerar att bestämmelserna följs. Du kan läsa mer om bestämmelserna på Jordbruksverkets hemsida.

Vägning

Innan kroppen vägs ska den tas ur samt putsas. Enligt Jordbruksverkets regler ska huvud, hud, samtliga inre organ, överflödiga fettklumpar i bröst-och bukhåla, mellangärde, njurtapp, fett i bäcken, könsorgan, testikelfett och juvervävnad avlägsnas. Utanpå kroppen putsas större fettklumpar runt sotgången (där svansen suttit) och innanlåret bort.

Om kroppen är varm vid vägningen dras 2 % av den uppmätta vikten av innan avräkning, då slaktkroppen alltid förlorar i vikt när den svalnar.

Putsade slaktkroppar

Hängande slaktkroppar

Bild: Karin Wallin, SLU

Klassning av kroppsform; EUROP

Slaktkropparnas köttinnehåll uppskattas genom en okulär besiktning av kropparnas form utförd av en av Jordbruksverket godkänd klassificerare.

I EUROP-systemet, se bild nedan, används fem huvudklasser, betecknade med E, U, R, 0 och P. Varje huvudklass kompletteras med + eller - (t. ex R+ eller R-), vilket innebär totalt 15 kroppsformsklasser. De flesta slakterier betalar betydligt bättre för slaktkroppar som uppnått en viss, lägsta, klass jämfört med kroppar som klassas lägre.

EUROP-systemet, klassificering av kroppsform. Varje bokstavsklass kan kompletteras med ett + eller ett -

EUROP klassificering kroppsform från SJV broschyr 1998

Bild: Jordbruksverkets broschyr: Klassificering av slaktkroppar, utgiven 1998.

Klassning av fettgrupp; 1-5

Slaktkropparnas fettinnehåll uppskattas genom en okulär bedömning av kropparnas fettansättning av en av Jordbruksverket godkänd klassificerare.

I EUROP-systemet används fem fettgrupper, betecknade med 1, 2, 3, 4 och 5. Varje huvudgrupp kompletteras med + eller - (t. ex 2+ eller 2-). vilket innebär totalt 15 fettgrupper.

EUROP-systemet, klassificering av fettansättning. Varje siffra kan kompletteras med ett + eller -

EUROP klassificering fettgrupp från SJV broschyr 1998

Bild: Jordbruksverkets broschyr Klassificering av slaktkroppar, utgiven 1998.

Avdrag på betalningen för slaktkroppen

Är lammet för fett leder det till kraftiga avdrag på avräkningspriset. På bilden nedan visas två ryggmuskler där den vänstra är klassad i fettgrupp 3- och den högra i fettgrupp 4+ eller högre. Fettet på den högra ryggmuskeln måste putsas bort, då konsumenterna inte vill köpa så stor mängd synligt fett. Putsning kräver extra arbetstid och svinnet ökar kraftigt. Det ger även ökade kostnader för slakteriet för att bli av med det bortputsade fettet.

De flesta slakterier drar också av på avräkningspriset om slaktkroppen är för mager, då det påverkar produktkvaliteten negativt.

Jämförelse fett mellan lamm klassat i fettgrupp 3- eller 4+

Bild från broschyren Understanding lambs & carcases for better return, olika fett i genomskärning

Bild: Understanding lambs & carcases for better returns, Agriculture and Horticulture Development Board.