Det är inte helt lätt att uppskatta den slaktade vikten utifrån det levande djurets vikt. Många faktorer påverkar slaktutbytet som därför kan variera från 35 % till dryga 50 % av levandevikten. Många gånger överskattas slaktutbytet, vilket leder till besvikelse när slaktavräkningen kommer, speciellt om slaktvikten hamnar precis utanför det bäst betalda intervallet.

Skillnaden i ett lamms slaktvikt, den vikt som leverantören får betalt för, blir stor om slaktutbytet är 46 % eller 36 % För ett lamm som väger 45 kg levande hamnar slaktvikten vid 46% på 20,7 kg och vid 36% på 16,2 kg . Är avräkningspriset 45 kr per kg oavsett vikt blir skillnaden i intäkt ca 200 kr per lamm, eller uttryckt på ett annat sätt, 20 kr per procent slaktutbyte.

De flesta lammproducenter har erfarenhet av att slaktutbytet varierar både mellan individer och mellan årstider. Unga, snabbvuxna, inomhusuppfödda och slaktmogna tacklamm av köttras har ett betydligt högre slaktutbyte än långsamväxande, magra lantrasbagglamm med blöt ull som slaktas direkt från betet under hösten. Detta innebär att man kan (och bör) skicka unga, snabbvuxna slaktmogna lamm vid betydligt lägre levandevikt än äldre lamm, och ändå få ungefär samma slaktvikt. Tacklammens levandevikt vid slakt bör generellt vara lägre än bagglammens. Det beror på att tacklammen har ett något högre slaktutbyte än bagglammen men också på att tacklammen i större utsträckning sätter fett vid en lägre kroppsvikt än bagglammen.

I följande avsnitt finns mer information om olika faktorer som påverkar slaktutbytet.

Vad är slaktkroppsvikt?

Vad som i Sverige räknas som betalningsgrundande slaktkroppsvikt regleras av Jordbruksverket och Livsmedelverket. En slaktkropp kan vägas i varmt eller kylt tillstånd. En slaktkropps officiella slaktvikt, (invägningsvikt) vid klassificering motsvarar 98 % av den vikt som en putsad kropp har i varmt tillstånd. Varmvägning ska ske snarast möjligt efter slakt. Om slaktkropparna vägs efter kylning ska vägningen utföras tidigast dagen efter avlivning, minst 12 timmar efter avlivning men senast kl. 12:00 denna dag.

Med putsad slaktkropp menas att kroppen är avblodad, inälvor som t.ex. lunga, hjärta, lever, njure, mellangärde och njurtapp är urtagna samt att huvud, svans, testiklar och juvervävnad är borttagna. Kroppen är också putsad från överflödigt fett både på insidan och på utsidan samt att benen har kapats vid framknä och hasleder.

Putsade, vägda och klassificerade slaktkroppar

Slaktkroppar

Bild: Karin Wallin, SLU

Vad innebär levandevikt och vad är viktigt vid vägningen?

Lammets levandevikt är, som termen anger, vikten på det levande djuret. Det är viktigt att vara noggrann vid vägningen av det levande djuret för att få en så korrekt vikt som möjligt. Detta för att du ska kunna göra en bra uppskattning av slaktutbytet. Se till att vågen är pålitlig genom att kalibrera den och placera den på ett plant och stabilt underlag. Bara för att en våg har en digital display som visar flera decimaler, behöver den inte väga rätt. Ett enkelt sätt att kalibrera en våg är att väga några foder- eller mineralfodersäckar med angiven vikt.

En begagnad grisvåg fungerar utmärkt för vägning av lamm i den mindre besättningen

Våg, vägning levandevikt

Bild: Annika Arnesson

Vad kan påverka resultatet vid vägning?

Väg olika grupper av djur vid så lika förhållanden som möjligt om du vill kunna jämföra daglig tillväxt och slaktutbyte mellan slaktomgångar eller grupper av djur.

Väg lammen så nära slaktleverans som möjligt. Går det lång tid mellan vägning och leverans blir resultatet osäkrare om du vill räkna ut djurens slaktutbyte.

Väg vid samma tidpunkt på dagen och för övrigt på så lika sätt som möjligt, med tanke på t ex vomfyllnad och torrhet på ullen. Vilken typ av foder och mängd foder lammet har ätit påverkar dess levandevikt. Om det just innan vägningen har utfodrats eller inte, fått nytt bete eller tas från ett dåligt bete påverkar lammets levandevikt kraftigt och därmed också resultatet när slaktutbytet beräknas. Ett annat exempel som kan påverka djurets levandevikt men inte dess slaktade vikt är om ullen är blöt eller helt torr vid vägningen.

Vad är slaktutbyte?

Slaktutbytet är förhållandet mellan djurets levandevikt och slaktkroppsvikt och anges i procent av levandevikten.

Hur räknar jag ut slaktutbytet?

Slaktutbyte räknas ut på följande sätt:

Ekvation för beräkning av slaktutbyte.

Exempel

Om ditt lamm väger 40 kg strax innan slakt och slaktkroppen väger 16 kg är slaktutbytet 40 %.

Ekvation för beräkning av slaktutbyte.

Hur stort brukar slaktutbytet vara?

I tabellen nedan finns några riktvärden för slaktutbyte för torra tack- och bagglamm vid olika produktionsformer och levandevikter. Siffrorna är baserade på uppgifter om svenska lamms levandevikt vid slakt, slaktad vikt och slaktutbyte. Variationen mellan individer är dock stor. Det viktigaste är att lära känna ditt eget djurmaterial och att vara uppmärksam på att slaktutbytet påverkas av många faktorer, allt från vågens kalibrering och lammets vomfyllnad till ras.

Tabell: Exempel på förväntade slaktutbyten beroende på kön, tillväxthastighet och produktionsform baserat på
uppgifter om slaktade lamm i Elitlamm.

Tacklamm	Levande vikt, kg	Slaktutbyte, %	Slaktad vikt, kg
Snabbvuxna lamm stalluppfödda/beteslamm tidig sommar	43	44	19
Långsamväxande höstbeteslamm	45	40	18
Vinterlamm på stallfoderstat	46	42	19

Källa: Elitlamm

Bagglamm	Levande vikt, kg	Slaktutbyte, %	Slaktad vikt, kg
Snabbvuxna lamm stalluppfödda/beteslamm tidig sommar	47	43	20
Långsamväxande höstbeteslamm	48	40¹⁾	19
Vinterlamm på stallfoderstat	51	41	21

¹⁾slaktutbytet hos långsamväxande höstbeteslamm kan vara betydligt lägre än 40%.

Källa: Elitlamm

Hur påverkar vomfyllnaden och ullen slaktutbytet?

Ett lamm som precis innan vägning fyllt vommen med foder och vatten väger givetvis mer än ett annars likvärdigt lamm som inte är nyutfodrat. Ett lamm som är tyngre för att vommen är full av foder har dock inte en tyngre slaktkropp eftersom vommen tas bort innan slaktkroppen vägs. Foder som innehåller mycket vatten, t ex blött ensilage eller gräs, gör att beteslamm på hösten har en både tyngre och större vom än lamm uppfödda på torrt ensilage eller hö och kraftfoder

I Nya Zeeland jämfördes slaktutbytet mellan lamm som vägdes när de just hade ätit och lamm som vägdes efter att ha fastat 12 timmar. Skillnaden i levandevikt mellan grupperna var över 2 kg, trots att det rörde sig om små lamm med en levandevikt på 30 kg för de fastande lammen och 32,3 kg för de med god vomfyllnad. Båda grupperna vägde 13 kg slaktade i medelvikt men de olika levandevikterna medförde att den fastande gruppens slakutbyte var 43,3 % och slaktutbytet för gruppen med full vom var 40,3 %.

Australiensiska riktvärden gällande sambandet mellan olika långa perioder av fasta och slaktutbyte, visas i tabellen nedan:

Tabell: Effekt av tid utan foder innan levandevägning på slaktutbytet (%) hos lamm (MLA, 2005)

Tid utan foder innan levandevägning före slakt (h)	Påverkan på slaktutbytet (%)
0-3	0
4-5	+1
6-7	+2
9-12	+2 till 3
12-24	+3,5 till 4,5

Även ullen kan påverka levandevikten, beroende på mängd, renhet och om den är torr eller blöt. Ull som är 75 mm lång kan hålla 0,2-0,5 l vatten.

Könets påverkan på slaktutbytet

Förutom här i Norden kastreras vanligen bagglammen runt om i världen, vilket gör att effekten av kön på slaktutbytet i olika rapporter redovisas för tacklamm och kastrater men inte för bagglamm. Det finns därför inte så mycket kunskap om skillnaderna mellan tack- och bagglamm.

I en Nya Zeeländsk undersökning av ca 6 200 slaktmogna tack- och bagglamm var skillnaden i slaktutbyte mellan slaktmogna tack- och bagglamm nästan 1,5 procentenheter, till tacklammens fördel. Orsaken till bagglammens lägre slaktutbyte är könsorganens vikt och att deras huvuden ofta är större och tyngre än tacklammens.

Tabell: Skillnad slaktutbyte, tack- och bagglamm

	Levandevikt, kg	Slaktutbyte, %	Slaktvikt, kg
Tacklamm	38,8	44,6	17,3
Bagglamm	41,8	43,2	18,1
Medel	40,3	43,8	17,7

Ålderns inverkan på slaktutbytet

I en Nya Zeeländsk studie jämfördes data från ca 6 000 slaktade lamm under perioden 1998-2007. I tabellen nedan jämförs slaktutbytet mellan snabbväxande och långsamväxande djur. Skillnaden var närmare 4 procentenheter högre för den mer snabbväxande gruppen jämfört med den långsamväxande.

Tabell: Skillnad i slaktutbyte för lamm av olika ålder men lika levandevikt

	Levandevikt (tom vom), kg	Slaktad vikt, (kall) kg	Slaktutbyte, %
Snabbt växande (7 månader)	40,1	17,5	43,7
Långsamt växande (14 månader)	43,2	17,2	39,8

Undersökningen styrker branschens uppfattning att äldre djur har sämre slaktutbyte än yngre djur vid jämförbara levandevikter. Skillnaden förklarades med att äldre djur har en mer utvecklad (tyngre) vom, tjockare skinn, mer ull, större huvud och mer benmassa. Det är dock svårt att hitta försöksresultat som styrker att det finns ett samband mellan ålder och slaktutbyte som beror på enbart ålder, ofta är det även andra parametrar som att t ex olika grupper haft olika vomfyllnad, som påverkar resultaten.

Rasens inverkan på slaktutbytet

Lammens ras påverkar slaktutbytet. I Nya Zeeländska undersökningar varierade skillnaden i slaktutbyte, i ett försök mellan 39 och 45 % och i ett annat försök mellan 42 och 45 %, beroende på faderras. Djur av rasen merino och merinokorsningar hade lägst slaktutbyte och köttraser som texel, poll dorset och dorper hade högst slaktutbyte. Australiensiska riktlinjer är att merino och border leicester har 1,5–3,5 procentenheter lägre slaktutbyte än lamm med köttrasfäder.

Några aktuella svenska forskningsunderökningar om rasers inverkan på slaktutbyte finns inte. Däremot har Elitlammsdata legat till grund för en del beräkningar inom lammlyftet. I diagrammet nedan visas slaktutbytet för några olika grupper av raser. I beräkningen framkom att slaktutbytet var lägre för allmogeraser än de andra raserna. Köttraserna uppvisade högst slaktutbyte.

Slaktutbute utifrån raser

Diagram: Slaktutbyte beroende på rastyp¹. Värt att notera är att det är olika många individer som ligger bakom varje medelvärde, vilket gör dem mer eller mindre representativa för rastypen. (Källa: Elitlamm).

Påverkan av avvänjning och fettklassning på slaktutbytet

Australiensiska uppgifter i tabellen nedan indikerar en skillnad på i snitt 2 procentenheter lägre slaktutbyte för avvanda lamm jämförd med inte avvanda lamm vid samma fettansättning.

I tabellen framgår också, utifrån de australiensiska riktlinjerna för beräkning av slaktutbyte, att fetare lamm har ett betydligt högre slaktutbyte än magrare lamm. Skillnaden i slaktutbyte för avvanda lamm i den lägsta fettgruppen jämfört med lamm i den högsta fettgruppen är upp till 8 procentenheter (MLA, 2005).

Tabell: Slaktutbyte för ej avvanda lamm och avvanda lamm i relation till fettgrupp, Meat and Livestock Australia (MLA).

Fett grupp	Ej avvanda lamm	Avvanda lamm	Vuxna får (tackor)
1	43 %	41 %	38 %
2	45 %	43 %	40 %
3	47 %	45 %	42 %
4	49 %	47 %	44 %
5	51 %	49 %	46 %

¹Allmogeras: jämtlandsfår, klövsjöfår, roslagsfår, åsenfår, helsingefår, gestrikefår, dala pälsfår; Köttras: textel, dorset, oxford horn, oxford down, dorper; Päls: finull, leicester