Efter att lammen är avvanda måste de tas väl om hand så att deras tillväxt inte avtar.

Gruppera lammen

Även om du har få lamm kan det vara god idé att gruppera lammen så bra som möjligt. Jämna grupper av lamm underlättar arbetet med vägningar, grupper som närmar sig slakt behöver vägas oftare än de som har lång tid kvar. Jämna grupper ökar också effektiviteten genom att det blir lättare att göra rätt åtgärder på rätt sätt, vid rätt tillfälle till rätt djurgrupp.

Gruppera inte lammen direkt efter avvänjningen, låt dem lugna ner sig några dagar i en känd miljö innan de hanteras. Beroende på besättningsstorlek, skillnader i lammens vikt, ålder och kanske ras finns sedan olika möjligheter och tänkbara strategier för en gruppering.

Gruppering efter kön

Lamm kan bli könsmogna redan vid fyra månaders ålder. Könsmogna bagglamm stör både sitt eget och tacklammens foderintag genom att stressa runt och rida på andra lamm. Gruppera därför lammen efter kön så minskas stressen för både tack- och bagglamm samt risken för oönskade dräktigheter

Gruppering efter tid till slaktmognad

Gruppera lammen utifrån uppfödningstid fram till slaktleverans, dvs hur lång tid som lammen behöver vara kvar i besättningen innan de är slaktmogna och har uppnått rätt slaktvikt, kroppsform och fettgrupp. Snart slaktmogna lamm placeras i en grupp. Övriga lamm delas in i en eller flera grupper beroende på besättningsstorleken och hur homogena lammen är. Sortera utifrån förväntad slaktmognadstidpunkt med fokus på vikt, fettgrupp och tillväxt. Tänk igenom vad respektive grupp behöver för insatser i form av t.ex. näringsmässigt bättre grovfoder eller bete, kraftfoder, avmaskning och utrymme vid foderbord eller foderhäckar för att nå slaktmognad på planerat leveransdatum.

Jämn grupp av lamm som snart är slaktmogna.

Slutbete suffolk

Bild: Annika Arnesson

Om beteslammen frampå sensommaren, eller under tidig höst, inte bedöms bli slaktmogna på tillgängligt bete, finns möjlighet att stalla in och utfodra lammen? Eller tar vinterlammen upp plats som istället borde användas till produktiva tackor? Det kan i många fall vara bättre affär att sälja för små lamm så tidigt som möjligt till en uppfödare som specialiserat sig på att föda upp vinterlamm.

Gruppering efter ras

Är besättningens djurmaterial ojämnt, med både små- och storvuxna raser, kan det vara klokt att gruppera utefter ras eller raskombination.

Utfodring vid slutgödning

Ekonomi

Räkna gärna på om det är lönsamt att låta lammen bli ytterligare några kilo tyngre eller inte innan slakt. Är lammen i god tillväxt samtidigt som prisbilden är stabil och det god tillgång till prisvärt foder är det oftast ekonomiskt fördelaktigt att låta lammen bli lite större så länge de inte riskerar prisavdrag för att de blir för stora. Är däremot lammen redan slaktmogna, deras tillväxt börjat avta, vid foderbrist eller om avräkningspriserna är på väg ner bör lammen levereras så snart som möjligt.

Omställning till ny foderstat

Mikroorganismerna i våmmen, våmfloran, hjälper idisslarna att bryta ned fodret och ta tillvara dess näringsämnen. Olika mikroorganismer är specialiserade på olika beståndsdelar i fodret; vissa bryter ned stärkelse, andra cellulosa. Vid ett foderbyte t.ex. vid tillskottsutfodring med spannmål, måste våmfloran ändras så den blir anpassad till att bryta ned stärkelse. Det tar två till tre veckor för våmfloran att ställa om till ett nytt fodermedel. Först därefter kan det nya fodrets näringsinnehåll utnyttjas fullt ut av djuret.

Om lammen slutuppföds på en foderstat som innehåller kraftfoder, mycket hög rödklöverandel eller foderraps innebär det att våmfloran måste ändras. För att vinna tid är det en fördel om lammen (eller rättare sagt mikroorganismerna i deras våm) utfodras med den foderstat som de ska äta under slutuppfödningen redan en period innan avvänjningen.

Mineraler, salt, vatten

För att lammen ska kunna utnyttja fodret fullt ut och växa som förväntat måste de ha fri tillgång till vatten av hygieniskt bra kvalitet, rent salt och mineralfoder. Uppstår det brist på något mineral eller om lammen inte kan dricka tillräckligt med vatten hämmas tillväxten samt att risken för att drabbas av sjukdomar och andra problem ökar. Genom att tillföra bagglammen extra salt i fodret vid utfodring av kraftfoder minskas risken för att de ska få urinsten. Extra salt gör att djuren kommer att dricka mer och då ökar urinutsöndringen.

Rent vatten i fri tillgång hjälper lammen att hålla sig friska och utnyttja sin tillväxtförmåga.

Får vid vattenbalja

Bild: Annika Arnesson

Utfodring

För att kunna utfodra lammen på bästa sätt behöver du räkna efter hur mycket näring lammen behöver för att kunna växa enligt plan.

Lammens konsumtionsförmåga

Vid beräkning av en lammfoderstat, baserad på önskad daglig tillväxt, måste hänsyn tas till lammens konsumtionsförmåga dvs hur mycket foder ett lamm maximalt kan äta per dag. Några grova riktvärden är att ett lamm kan äta ca 3 % av sin kroppsvikt i kilo torrsubstans (ts) foder eller 1,5 % NDF (Neutral Detergent Fibre) av sin kroppsvikt. Om fodret är mycket grovt och fiberrikt eller mycket blött begränsas deras foderintag än mer.

Lammens näringsbehov

I dagsläget saknas officiella näringsrekommendationer för växande lamm i Sverige. Vid institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, utfördes mellan åren 1994 och 2005 utfodringsförsök av Gun Bernes och Evelina Viklund. Lammen i försöken var korsningslamm (finull x texel) födda i maj/juni (planerad vinterlammsproduktion). Utfodringsförsöken började vid installningen på hösten, då lammen vägde över 30 kg. Foderstaterna var i huvudsak grovfoderbaserade och lammtillväxten relativt låg (under 250 g/dag). Resultaten från dessa försök, samt ett försök med vårlamm, har jämförts med befintliga näringsrekommendationer i andra länder. Störst likhet beträffande energibehov och uppmätt konsumtion samt tillväxt i de svenska försöken fanns med det franska systemet framtaget av INRA (Institut National de la Recherche Agronomique). Med utgångspunkt från INRAs system har ett förslag på svenska energirekommendationer till växande lamm arbetats fram, se tabell nedan.

I det angivna foderbehovet har inte spill och rester inkluderats, därför behöver fodergivan ökas med minst 5-10 %. Rekommendationerna utgår från bagglamm av korsningsras, för anpassning till andra djurkategorier, se information nedanför tabellen.

Tabell: Rekommenderad daglig energigiva¹ till växande lamm² (MJ omsättbar energi per dag och djur) av korsningsras, modifierat efter INRA (1989) enligt Viklund & Bernes, (SLU, Lammens energibehov, Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr 1 2009).

Viktintervall, kg	Daglig viktökning, g
	100	150	200	250	300	350	400
12,5-17,4	5,7	5,8	5,9	6,0	6,1
17,5-22,4	7,1	7,3	7,6	8,0	8,5
22,5-27,4	8,3	8,8	9,4	10,2	10,5	10,7
27,5-32,4	9,3	10,3	11,1	12,1	12,7	13,1	13,5
32,5-37,4	10,5	11,6	12,9	14,0	14,9	15,9	16,2
37,5-42,4	12,0	13,0	14,1	15,1	15,8
42,5-47,5	13,4	14,4	15,5	16,7	17,5
47,5-52,4	14,8	15,8	16,9	18,3	19,2

¹ I tabellen är inte inkluderat någon säkerhetsmarginal för spill och rester i angivet energibehov, lägg därför på minst 5-10 %.

² Tabellen bygger till största del på grovfoderbaserade utfodringsförsök med vinterlamm

Tabell: Anpassning av energirekommendationerna i föregående tabell till olika djurkategorier. Tabell hämtad från Viklund & Bernes, (SLU, Lammens energibehov, Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, nr 1 2009).

Kön och ras	Anpassning
Bagglamm
Korsning mellan köttras och lantras	Ingen anpassning
Köttras	Plus 10 % för en tillväxt på 100-300 g/dag inom viktintervallet 17,5-22,4 kg
	Minus 5 % för en tillväxt på 100-300 g/dag inom viktintervallet 22,5-52,4 kg
Tacklamm
Korsning mellan köttras och lantras	Plus 15 % för en tillväxt på 100-300 g/dag inom viktintervallet 12,5-22,4 kg Plus 4 % för en tillväxt på 100-300 g/dag inom viktintervallet 22,5-52,4 kg
Köttras	Plus 23 % för en tillväxt på 100-350 g/dag inom viktintervallet 17,5-22,4 kg
	Minus 4 % för en tillväxt på 100-350 g/dag inom viktintervallet 27,5-52,4 kg

Exempel på foderkvalitetens påverkan på konsumtion och tillväxt

Nedanstående tabell visar hur olika grovfoder med olika näringsmässig kvalitet inverkar på korsningsbagglamms konsumtionsförmåga och tillväxt.

Ett grovt foder med mycket fiber, 600 g NDF per kg ts, jämförs med ett spätt foder med lågt fiberinnehåll på 450 g NDF per kg ts. Energi- och proteininnehållen följer vanligen fiberinnehållet vilket medför att de är lägre i ett fiberrikt grovfoder jämfört med ett spätt foder på grund av att växterna skördats i ett senare utvecklingsstadium. Lammen måste även utfodras med protein i tillräcklig mängd för att kunna växa. Behovet av protein är inte medtaget i exemplet.

Lammens dagliga foderintag är beräknat till maximalt 1,5 % NDF av kroppsvikten. Den förväntade dagliga tillväxten är beräknad med utgångspunkt i den föregående energibehovstabellen (Viklund & Bernes, SLU, Lammens energibehov, Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, nr 1 2009).

Tabell: Lamms konsumtionsförmåga och tillväxt beroende på grovfodrets kvalitet och lammets vikt. Lammen måste också få protein i tillräcklig mängd för att kunna växa. Behovet av protein är inte medtaget i exemplet.

Lammets vikt	Konsumtions-förmåga:	Konsumerad mängd NDF per grovfoderkvalitet		Konsumerad energi beroende på typ av grovfoder och förväntad lammtillväxt
Lammets vikt	NDF= 1,5 % av levandevikt	Spätt, 450g NDF/kg ts	Grovt, 600g NDF/kg ts	Spätt , 11,5 MJ /kg ts	Förväntad tillväxt ¹⁾	Grovt, 10,0 MJ /kg ts	Förväntad tillväxt ^{1) (behov 100 g tillväxt)}
kg	*NDF, kg*	*NDF, kg*	*NDF, kg*	MJ	*g/d*	MJ	*g/d*
25	0,375	0,8	0,6	9,6	200-250	6,3	<100g (100g kräver 8,3 MJ)
35	0,525	1,2	0,9	13,4	200-250	8,8	<100g (100g kräver 10,5 MJ)
45	0,675	1,5	1,1	17,3	250-300	11,3	<100g (100g kräver 13,4 MJ)

¹Förväntad tillväxt vid konsumerad mängd energi enligt Viklund & Bernes, SLU, Lammens energibehov, Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr 1 2009.

I exemplet syns tydligt att om lammen utfodras med ett spätt bete, ensilage eller hö kan de konsumera tillräckligt för att växa 200-300 g per dag. Utfodras lammen däremot enbart med ett grovt foder med hög fiberandel, begränsas deras möjliga foderintag och de växer inte ens 100 gram om dagen.

Kraftfoder

De avvanda lammens foderstat baseras främst på grovfoder som ensilage, hö eller bete av bra näringsmässig och hygienisk kvalitet.

Om kraven på lammens tillväxt är över 300 g per dag eller om lammen är små kan även ett bra, spätt grovfoder behöva kompletteras med kraftfoder. Detsamma gäller om grovfodrets näringsvärde är lågt. Kraftfodret behöver vara allsidigt sammansatt och väl anpassat till djurens behov. Oftast räcker det inte med enbart spannmål till växande lamm utan proteinfodermedel i form av t.ex. ärtor eller proteinkoncentrat behöver tillsättas. Allra enklast är att använda ett färdigfoder som består av både spannmål och proteinfodermedel. Ett färdigfoder säkerställer att alla lamm får samma, homogena foder och minskar risken för att starka, ranghöga lamm äter upp de näringsrikaste och godaste andelarna i en hemmablandning. Om djuren inte har fri tillgång till kraftfoder måste alla lamm ha möjlighet att äta samtidigt. Att använda "creepfeeders" kan vara ett rationellt sätt att utfodra kraftfoder på betet. För att beräkna behov av kraftfoder kan engelska rekommendationer användas. De har som riktlinje att det krävs ca 5 kg kraftfoder för ett kilos kroppstillväxt utöver grovfodret som bete eller ensilage.

Med "creepfeeders" underlättas tillskottsutfodring av kraftfoder.

Creep feeder

Bild: Annika Arnesson

Tillskottsutfodring av restriktiv kraftfodergiva i tråg där alla har gott om plats att äta samtidigt.

Kraftfoder vid tråg, alla har gott om plats att äta.

Bild: Annika Arnesson

Slutgödning på bete

Parasiter och gasbrand

Om lammen är påverkade av parasiter kommer deras tillväxt att bli lägre än förväntat även om de har bra bete och tillgång till kraftfoder. Var noga med att följa upp lammens parasitstatus genom träckprovtagning och regelbundna vägningar för att tidigt upptäcka försämrad tillväxt. Åtgärda problemen efter kontakt med veterinär vid behov. Undvik att infektera beten med lågt parasittryck, som t.ex. återväxtbeten, genom att beta dem med parasitinfekterade lamm.

Om lammen snabbt går från magra till frodiga beten finns risk för att de utvecklar gasbrand. Risken ökar om tackorna inte vaccinerats innan lamning eller om de avvanda lammen är lite äldre och antikropparna de fick via råmjölken inte längre är aktiva. Diskutera med veterinär om det finns behov av att även vaccinera lammen.

Betets näringsvärde

Ett spätt bete har högre näringsinnehåll av både energi och protein jämfört med ett förvuxet, grovt bete. Försök därför om möjligt putsa betesfållorna för att stimulera skottbildningen och minska risken att betet förväxer.

Växterna innehåller, vid samma utvecklingsstadium, vanligen mer näring per kg ts tidigt på betessäsongen än under sensommaren och hösten. Näringsinnehållet sjunker snabbare på naturbetesmarker än på åkermarksbete. Samtidigt ökar innehållet av vatten i betet fram på hösten. Enligt gamla, beprövade riktlinjer bör därför djurbeläggningen halveras när halva sommaren passerats. Genom att använda vallåterväxt eller genom att tillskottsutfodra med ett väl sammansatt kraftfoder under betessäsongens andra halva kan lammens tillväxt bibehållas. Andra sätt att anpassa beläggningen är att flytta bort tackorna efter avvänjningen till naturbeten och/eller skicka till slakt de lamm som är slaktmogna. Är många av lammen mycket små och betestillgången knapp kan det vara bättre att tidigt sälja dem till specialiserade vinterlammsuppfödare.

Hur långt och tätt är gräset?

Bild: Annika Arnesson

Beteshöjd och täthet

För att betet ska vara optimalt för lammen ska det vare sig vara för långt eller för kort. När lammen släpps på ett nytt bete bör det enligt engelska rekommendationer det vara maximalt 8 cm högt. Lammen bör flyttas till ny fålla när de betat ned betet till ca 3 cm höjd. Är betet för kort och/eller för tunt och glest är det risk att lammen får i sig för liten mängd gräs vid varje tugga, vilket sänker den totala dagskonsumtionen och därmed även tillväxten.

Naturbete

Näringsvärdet på ett naturbete kan vara förhållandevis högt på våren och den tidiga sommaren men det sjunker snabbare än på ett åkermarksbete fram på högsommaren. Om samma bete används till får varje år finns risk för att det är infekterat av parasiter. En ofta använd strategi är att låta lammen beta vallåterväxt efter avvänjningen och tackorna får fortsätta att beta naturbetesmarken.

Lamm på naturbete. Viktigt att följa upp deras tillväxt och parasitstatus.

Lamm på naturbete

Bild: Annika Arnesson

Återväxtbete

Släpp gärna lammen på ett spätt återväxtbete. Om betet inte är förvuxet har det bra näringsvärden och kan utnyttjas väl. Dessutom har återväxtbetet ingen eller låg parasitinfektion.

Ettåriga grödor

I många länder är det mycket vanligt att lammen med gott resultat slutgöds på rödklövervallar eller på ettåriga grödor som foderbetor eller foderraps. De svenska producenter som lärt sig hur odlingen och betesdriften görs på ett bra sätt är ofta mycket nöjda med djurens tillväxt på dessa grödor. Det är risk att lammen blir smutsiga då de betar foderbetor och foderraps, se till att de får beta annat bete en tid innan slakt och/eller hygienklipps.

Stripbetning av foderraps

Bild: Annika Arnesson

Slutgödning av lamm som betar foderraps

Bild: Tomas Olsson

Slutgödning inomhus, installade beteslamm

Om vårfödda lamm inte vuxit tillräckligt bra på bete kan det bli nödvändigt för att stalla in dem och slutgöda dem inomhus för att få dem slaktmogna. I Klara Karlssons examensarbete ”Vinterlammsproduktion - lönar det sig?” (SLU 2019) framkom dock att lönsamheten ofta är mycket svag. Att få djuren färdiga på bete bör ur ekonomisk synpunkt därför vara förstahandsalternativet.

Viktigt vid vinterlammsuppfödning är att de får mycket bra grovfoder, kraftfoder vid behov, tillräckligt med utrymme, avmaskas vid behov, klipps samt inte stallas in för sent på hösten. Många producenter nämner att det är svårt att få lammen att komma igång att växa under vinterns mörkaste månader.