Genom att leverera lamm av den kvalitet som slakteriet vill ha, dvs lagom tunga och slaktmogna lamm, får du bättre betalt. Det är en dålig affär att slakta lamm som inte är inom de av slakteriet uppsatta gränserna vare sig de är är för små eller för stora, för magra eller för feta. I värsta fall får du till och med betala slakteriet för att de tar hand om de lamm som är alldeles för små, för magra eller överfeta.

Det är viktigt att du lär känna ditt djurmaterial så du vet vad som är normal tillväxthastighet i din besättning och hur dina lamm ska kännas när de är slaktmogna. Genom att regelbundet väga lammen, och samtidigt slaktmognadsbedöma dem, ökar du förutsättningarna för att lammens slaktdag, klassning för fett och kroppsform samt slaktvikt ska bli som du planerat.

Meat Standard Sweden lamm

Ett lamm enligt MSS lamm är redo för slakt när:

kroppsformen är minst O+
slaktvikten är minst 16 kg men max 24 kg
fettgruppen är minst 2 men max 3+ (kontrollera vad som är godkänd fettgrupp för ditt slakteri)

Kontrollera alltid med ditt slakteri vilka lamm som efterfrågas och därmed också betalas bäst. Det är viktigt att ta reda på vilka fettgrupper och kroppsformsklasser som medför avdrag på avräkningspriset då det kan skilja mellan slakterier.

Vägning av lamm

För att kunna planera din produktion behöver du räkna ut vilken tillväxt per dag som lammen måste ha för att uppnå efterfrågad vikt vid det planerade slaktdatumet. Om du väger lammen regelbundet kommer du snabbt få koll på om de växer som de ska eller inte. Du kan då ta hand om eventuella problem tidigt. De vanligaste orsakerna till att lammen inte växer tillräckligt är brist på rätt mängd och/eller kvalitet av foder, parasitangrepp eller sjukdom.

Hur mycket ska lammen väga?

Ett lamm bör aldrig väga mindre än 40-42 kg levande vid slakt, helst betydligt mer. Om slakutbytet är lågt, mindre än 40 %, måste levandevikten vara högre annars blir slaktkroppen alldeles för liten. Är slaktutbytet högt, mer än 40 %, och lammen riskerar att bli för feta, t ex vid intensiv uppfödning av tacklamm, kan de istället väga något mindre.

Räkna gärna på om det är lönsamt att låta lammen växa lite till, och därmed leverera tyngre lamm. Ofta kan det vara en god affär att lägga på några kilon men det finns några situationer som du måste se upp med. Lammen får inte redan vara så stora att deras tillväxt börjat plana ut. I det skedet kostar varje extra kilo kroppsvikt mycket mer i foder än när lammet är i tillväxtfas. Lammet får inte heller redan vara slaktmogna (i hög fettgrupp) för då kommer de att ansätta mer fett istället för muskler vid en slutgödning, med fettavdrag som följd. Om det finns risk för att avräkningspriset säsongsmässigt kommer att sjunka kraftigt vid ett senare slaktdatum kan det vara bättre att skicka dem tidigare vid lite lägre vikt under förutsättning att de är slaktmogna.

Våg

Att bedöma ett lamms vikt utan att väga det är mycket svårt. Skaffa dig därför en bra våg så det går smidigt att väga lammen. Det kan tyckas vara en dyr investering, men den kan betala sig ganska snabbt, även i en liten besättning, genom att du kan leverera lamm du får bra betalt för.

Hur ofta ska lammen vägas?

Börja, om möjligt, att väga och bedöma lammen från tidig ålder cirka en gång per månad. När lammen väger runt 30 kg behöver de vägas minst varannan vecka. Om du har många djur och har svårt att hinna med att väga alla kan du märka upp ett mindre antal lamm som är representativa för gruppen. Väg dessa lamm oftare och mer regelbundet.

Hanteringsränna

Du kan förenkla vägningsarbetet för både dig själv och lammen genom att bygga upp en hanteringsränna. Tänk på att om det är smidigt att väga är det också troligare att det blir gjort.

En stor och genomtänkt hanteringsanläggning som passar den större besättningen.

Större hanteringsanläggning inom lammproduktion

Bild: Tomas Olsson, Norrby Gård

Har du en mindre besättningen kan du ofta, med lite fantasi och uppfinningsrikedom, bygga en fullgod hanteringsanläggning genom att använda redan befintliga grindar och komplettera dem med en anordning för att kunna sortera lammen till olika fållor.

En grisvåg och några vanliga grindar underlättar hantering och vägning för den mindre besättningen.

Liten Hanteringsanläggning inom lammproduktion

Bild: Annika Arnesson

Slaktmognadsbedömning

Det räcker inte med att dina lamm håller rätt vikt vid det planerade slaktdatumet utan de ska också vara slaktmogna.

Bedömning av fettgrupp; 1 till 5

Fettgruppsklassningen är indelat i en femtongradig skala, 1 till 5, med tillägg av + eller - för varje siffra.

Enligt MSS lamm ska lammen ha fettgrupp minst 2 men max 3+. En del slakterier accepterar max fettgrupp 3, vid högre fettklassning blir det avdrag på priset.

Bilden nedan, där ett lamm slaktmognadsbedöms, visar var du bäst känner på lammet när du vill få en uppfattning om lammets fettansättning. Bedöm lammet genom att föra fingrarna tvärs över lammets revben strax bakom frambenet.

Slaktmognadsbedömning av lamm

Bedömning av fett på lamm

Bild: Therese Östrand, SLU

Bilden nedan på handen illustrerar hur du kan jämföra vad du känner på lammet med olika delar av din hand och på så sätt bedöma graden av fettansättning.

Knuten näve illustrerar fettklasser

Bild: Wikipedia, skapare Sofia Svan. Bearbetning Therese Östrand, Annelie Carlsson SLU

Tabell: Beskrivning hur du kan använda din hand som måttstock för lammets fettklassning (se bild ovan).

Fettgrupp	Hur känns revbenen- jämfört med handen?	Trolig fettklassning
1 till 1+	Som fingerlederna	Alldeles för magert
2- till 2	Som knogarna	Något för magert
2+ till 3 (3+)	Som fingrarnas ovansida	Lagom
Mer än 3+	Som handens ovansida	Stor risk för fettavdrag

Bedömning av kroppsform; EUROP - klassning

Kroppsform bedöms enligt en femtongradig skala, EUROP med tillägg av + eller - för varje bokstav. När du bedömer lammets kroppsform ska du känna på bogarna, ryggmuskeln och låren. Det är dessa detaljer som är värdefullast och därför de som bedöms vid klassningen av slaktkroppen.

Om detaljerna känns runda och fyllda, indikerar det att lammet bör klassa sig väl. Känns detaljerna flata kommer klassningen bli sämre. Är detaljerna insjukna kommer lammet att klassa sig dåligt. Den detalj som är minst utvecklad kommer att starkt påverka den sammanvägda bedömningen av slaktkroppen. Det innebär t ex att även om låren är väl utvecklade blir den totala klassningen betydligt lägre om bogarna är flata och outvecklade jämfört med om de är mer fyllda.

En slaktkropp från ett lamm där bog, rygg samt lår är insjukna och omusklade bedöms i klass P. En slaktkropp från ett väl utvecklat och musklat lamm där bog, rygg och lår är runda och väl fyllda klassas i U till, i bästa fall, E.

Ryggmuskel

Känn mitt på ryggen mellan revbenen och höfterna.

Är ryggen bred, och håller en bra bredd från bog till kors, samt har runda och fyllda ryggmuskler får den en högre klassning.

Är ryggen smal och/eller smalnar av kraftigt mot bogen och/eller har plana eller till och med insjunkna ryggmuskler får den en lägre klassning.

Lår

Känn både på lårets in och utsida.

Är låret väl rundat, fyllt och djupt på båda sidor klassas det högre.

Är låret grunt, plant eller till och med insjunket blir klassningen lägre.

Bog

Känn runt bogarna.

Är bogen bred, väl musklad, rundad och fylld klassas den bättre.

Är bogen smal, plan eller till och med insjunken blir det låg klassning.

Bilder: Annika Arnesson